Här hittar du nyheter och pressmeddelanden från Reggio Emilia Institutet, webbartiklar från tidskriften Modern Barndom, samt avsnitt och information om Reggio Emilia Institutets podd.
Efter närmare 20 år är det dags för Reggio Emilia Institutet att lämna lokalerna på Kungsholmen. Flytten går till Södermalm, där verksamheten fortsätter med en rikt utrustad ateljé för workshoppar, kurser, föreläsningar, möten och samtal. Inför flytten blir det också stor utförsäljning med 50 procent rabatt på all litteratur.
Den 11 juni deltog Harold Göthson i lanseringen av INSPIRE, ett nytt internationellt forskningsinitiativ som drivs av Fondazione Reggio Children i samarbete med LEGO Foundation. I sitt tal, Carla Rinaldi and Democratic Citizenship, lyfte han fram Carla Rinaldis syn på utbildning som en del av ett bredare kulturellt och demokratiskt projekt. Här publiceras talet i sin helhet på engelska.
Styrelsemedlemmen och specialpedagogen Anna Eklöf delar sina tankar och perspektiv i årets andra digitala version av krönikan ”Synpunkten”.
Sedan 80-talet har Reggio Emilia haft betydelse för utvecklingen av svensk förskola genom studieresor och pedagogiskt utbyte. Nu riktas åter internationell uppmärksamhet mot staden när Catherine, prinsessan av Wales, på eget initiativ besökt verksamheterna för att få en fördjupad inblick i den pedagogiska filosofin. Här skriver Anna Söderström Ahrborn, ordförande, och Greger Rösnes, VD för Reggio Emilia Institutet om Reggio Emilias betydelse, det svenska utbytet och förskolans roll i samhället.
Årets symposium sätter fokus på det som ska säkerställa förskolans kvalitet: utbildningens vetenskapliga grund, den beprövade erfarenheten och det systematiska kvalitetsarbetet. Här hittar du hela programmet till Reggio Emilia Institutets sommarsymposium 2026.
Årets första webbsynpunkt ”Dags att återerövra glädjen i uppdraget” är pedagogista Lena Bäckströms, ledamot i styrelserna för Reggio Emilia Institutet AB och Reggio Emilia Institutets ekonomiska förening.
Pedagogisk dokumentation har under senare tid hamnat i fokus för debatt, inte minst efter artikeln ”Forskarna tvärvänder: Sluta dokumentera yngsta barnen” i Vi Lärare. I den här repliken argumenterar Reggio Emilia Institutets styrelse för att den kritik som framförs riskerar att skapa en alltför förenklad bild av vad dokumentation i förskolan faktiskt innebär, att dokumentation varken en teknisk metod eller ett administrativt inslag. Det är ett professionellt och etiskt förhållningssätt som genomsyrar mötet med barnen, och som syftar till att fördjupa förståelsen av deras lärande, relationer och uttryck.
”Synpunkten” är ett forum för medlemmar i Reggio Emilia Institutets styrelser att dela sina tankar och perspektiv. Krönikan har tidigare varit del av tidskriften Modern Barndom. I och med styrelsens beslut om att lägga ned Modern Barndom vid årsskiftet kommer den framöver att publiceras kvartalsvis här på webben som del av Reggio Emilia Institutets nyheter. Den första webbsynpunkten ”Synpunkter för förändring” är pedagogista Anna Söderström Ahrborn och konstnär/ateljerista Leicy Olsborn Björby, ordförande respektive ledamot i styrelserna för Reggio Emilia Institutet AB och Reggio Emilia Institutets ekonomiska förening.
Reggio Emilia Institutets styrelse har av ekonomiska skäl beslutat att lägga ned Modern Barndom vid årsskiftet. I det allra sista numret, nr 4/25, svarar därför en mångfald av röster som under åren har arbetat med tidningen och stått den nära på frågan samt från praktiken på frågan: Vad har Modern Barndom betytt för dig? I papperstidningen svarar Harold Göthson, tidningens första ansvariga utgivare, på frågan. Här på webben publiceras hans fullständiga svar, både på svenska och engelska.
I Modern Barndom 4/25 – tidningens allra sista nummer – blickas både bakåt och framåt. I Panelen svarar flera röster på frågan Vad har Modern Barndom betytt för dig? På förskolan Understenshöjden i Björkhagen har pedagogerna fördjupat sig i humor som verktyg för fantasi, motstånd, gemenskap – och samtal om etik och makt. Dessutom porträtt av bilderboksskaparen Linda Bondestam, i vars böcker ljus, mörker och poetisk samhällskritik möts, och en intervju med Magdalena Hulth om avhandlingen ”Vi pratar ju inte om det” som skriver fram förskolan som sexualpedagogisk arena. I Pedagogen lyfter förskollärare Beatrice Hallgren de yngstas röster och i dokumentationen tar en teater form. Signerat-krönika av Silvia Ernhagen, generalsekreterare för Svensk biblioteksförening, om skolbibliotekens demokratiska roll.
Modern Barndom började att ges ut i mitten av 1990-talet, till en början med ett nummer per år. Från och med 2007 har det varit möjligt att prenumerera på tidskriften och det har publicerats fyra nummer per år. Vid årsskiftet läggs tidskriften ned. Med anledning av det svarar under vinjetten Panelen i Modern Barndom nummer 4/25 en mångfald av röster på frågan: Vad har Modern Barndom betytt för dig? I papperstidningen fokuseras historien genom personer som på olika sätt arbetat eller stått nära tidningen. Här på webben hörs röster från den viktiga praktiken.
Förskolläraren har enligt läroplanen ett särskilt ansvar, men uppdragets komplexitet är ofta underbelyst. I Uppdrag förskollärare – att leda, ansvara och säkerställa fördjupar forskarna Lena Aronsson och Mie Josefson förståelsen för förskollärarens roll som mellanledare – att leda barn, sig själv och kollegor utan chefsmandat. Gunilla Essén läser en bok som är både en teoretisk och praktiknära vägledning för förskollärare som vill stärka sitt pedagogiska ledarskap.
I sommarspecialen 2026 delar Anna Söderström Ahrborn, pedagogista och ordförande för Reggio Emilia Institutet, sina tankar om institutets arbete, Reggio Emilia-inspiration i dag och medlemsskap den ekonomiska föreningen.
Vad gör språket med vår syn på barn och vårt pedagogiska förhållningssätt? I avsnitt 14 utforskar – och jämför – vi begreppen ”barn i behov av särskilt stöd” och ”barn med särskilda rättigheter”.
Nyfikenhet är en kraft som ständigt rör sig genom förskolans vardag, men den tar sig uttryck på många olika sätt. I avsnitt 13 lyssnar vi in hur nyfikenhet kan ta form i praktiken.
Nyfikenhet ses ofta som en självklar grund i lärande, men vad händer om vi stannar upp och undersöker den på djupet? I årets första avsnitt gör vi oss nyfikna på nyfikenhet tillsammans med fyra gäster.
Vi fortsätter samtalet som påbörjades i föregående avsnitt, där vi reflekterade kring utbildning, barns rättigheter och Reggio Emilias filosofi i Sverige – då, nu och i framtiden.
