Produkten har lagts till i varukorgen
Dina varor
-
{productName}
{productType}
{nbrItems} st {itemPrice} sek
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Din varukorg är tom.
Stäng kundvagnen
Produkten har lagts till i varukorgen
{productType}
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Stäng kundvagnen
2023-01-27
Reggio Emilia är ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi – som är en barnsyn och en människosyn snarare än en pedagogisk inriktning – vilken har utvecklats i Reggio Emilias kommunala förskolor under mer än femtio år. Här har det vuxit fram ett pedagogiskt arbetssätt som hyser stor respekt för barn och en övertygelse om att alla barn föds rika och intelligenta och med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. I Reggio Emilia ses barn och unga som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, väl värda att lyssna på. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde.
Reggio Emilias pedagogiska filosofi är ett demokratiskt ställningstagande för att förskolan och skolan skall bli en demokratisk praktik för såväl barnen som för samhället runtomkring.
Reggio Emilia Institutets verksamhet omfattar ett rikt utbud av öppna föreläsningar, konferenser, workshoppar och längre utbildningar samt en mängd uppdragsutbildningar i olika former. Utbildningarna passar alla som arbetar inom förskola/skola och som vill fortbilda sig och utveckla sin verksamhet praktiskt med utgångspunkt i Reggio Emilias pedagogiska filosofi.
Reggio Emilias pedagogiska filosofi startades som en lokal ”motståndsrörelse” mot det fascistiska arvet efter andra världskriget av kvinnorörelsen i staden och av folkskolläraren Loris Malaguzzi som sedan blev stadens barnomsorgschef. Kvinnorna och Loris Malaguzzi ville försöka ”vaccinera” varje ny generation mot alla former av antidemokratiska rörelser genom att börja med barnen. Loris Malaguzzi fortsatte sedan under decennier, tillsammans med föräldrar, pedagoger, näringsliv och politiker i sin stad, att utveckla denna pedagogiska filosofi vidare. Loris Malaguzzi såg tidigt barn som rikt utrustade, med hundra språk (alla olika estetiska uttryck likaväl som matematiska och naturvetenskapliga) av vilka vi berövar dem nittionio.
Reggio Emilias pedagogiska filosofi är idag spridd över världen, inte minst i Sverige, bland annat genom Reggio Children, det internationella centrum som finns i Reggio Emilia för att sprida, försvara och utveckla barnens rättigheter och deras potential. Sverige har ett omfattande och sedan länge intensivt utbyte med pedagogerna i Reggio Emilia. Sedan 1993 år finns Reggio Emilia Institutet i Stockholm, en ekonomisk förening och ett aktiebolag som erbjuder utbildningar, kurser, material, handledning och pedagogisk utveckling genom bland annat olika projekt och pedagogisk dokumentation.
Staden och kommunen Reggio Emilia i Emilia Romagna regionen i norra Italien är idag känd över världen för sin nyskapande pedagogiska filosofi. Det finns idag många Reggio Emilia inspirerade förskolor i Sverige och i övriga Norden, i USA, samt på många andra håll i världen.
Det hela började 1963 efter att folkskolläraren och sedemera barnomsorgschefen i Reggio Emilia, Loris Malaguzzi, fick chans att utveckla sina pedagogiska tankar (med rötter i Maria Montessori, Vygotskij, systrarna Agazzi, Piaget, Freinet, Dewey, Freire) i Reggio Emilia, inte minst tack vare kvinnorörelsen i staden. Han hade samtidigt försökt genomföra sina idéer om att särskilt satsa på barnen i grannstaden Modena, men misslyckats. Redan från första början har Reggio Emilias pedagogiska filosofi handlat om en syn på barn och unga som kompetenta och viktiga medborgare – och en pedagogik för demokrati och lokal utveckling.
Carla Rinaldi, f d ordförande för Reggio Children, förklarar det så här:
Vi tror inte på att bygga förskolor och skolor i sig – vi tror på nödvändigheten av att bygga ett nytt globalt demokratiskt medborgarskap – förskolor och skolor är bara verktyg för detta.
Det är med denna hållning Reggio Emilia inte bara arbetar lokalt för sin stad längre utan också försöker bygga ett internationellt nätverk, bland annat med Sverige, via Reggio Emilia Institutet.
I Reggio Emilia försöker de se varje barn och människa som unik och ändå ständigt involverad i ett lärande där såväl barn som vuxna skapar sig själva i relation till andra i ett livslångt lärande.
Reggio Emilia har verkligen hjälpt oss att få syn på alla nya möjligheter och kollektiva krafter som finns att ta vara på i en förskola och i en stad.
säger Gunilla Dahlberg, professor emerita i pedagogik vid Stockholms universitet och lyfter fram vad Gilles Deleuze sagt om det kollektiva begäret som drabbar grupper och som producerar ny kraft hos alla som är med:
Det här är etik i vardagen som öppnar för nya gemenskaper, som kuggar i andra gemenskaper i staden och vidare i samhället.
I Reggio Emilia ses förskolan (och skolan) som ett verktyg för medborgarnas fostran i och som en del i utvecklandet av ett demokratiskt samhälle.
Det är inte i första hand barnen utan det demokratiska samhället som behöver skolan.
förklarar Harold Göthson, en av grundarna av Reggio Emilia Institutet i Sverige.
För att värna och utveckla demokratin arbetar man i Reggio Emilia med värden som subjektivitet och delaktighet, samt olikhet och lärande.
Reggio Emilias pedagogiska filosofi erbjuder därför inga pedagogiska verktyg som man kan kopiera eller låna och använda rakt av. Istället handlar det om djupare värden, vilkas kännetecken bland annat kan vara att:
Reggio Emilia har en lång tradition av nära samarbete mellan sina förskolor och med barnens föräldrar samt även med hela staden och kommunen. Förskolorna och barnen i Reggio Emilia ses som en viktig angelägenhet för alla. Barnen ska synas i staden och staden ska vara en del av barnens arena att röra sig på, eftersom de är viktiga medborgare de också.
Redan från början fanns en tanke om att förskolorna i Reggio Emilia även skulle ha betydelse för den regionala utvecklingen. Nationalekonomen Andrea Ginzburg har pekat på att barnen i Reggio Emilia tidigt övas upp i en förmåga att fungera i horisontella nätverk, en slags ”tyst kunskap” om samarbete och att bli utforskande och företagande, vilket varit värdefullt för hela denna regions framgångsrika arbets- och näringsliv, vilket till stor del varit organiserad i arbetskooperativ.