Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

De hundra språken

2020-03-24

”De hundra språken” – efter denna dikt av Loris Malaguzzi som talar om barns många olika uttryckssätt och vikten av att barn får använda dessa och förbinda dem – är förmodligen den del som gjort Reggio Emilias pedagogiska filosofi mest känd över världen. Att barn ska få uttrycka sig med bilder, dans, matematik, teater, lera, musik ...

TVÄRTOM, DET ÄR HUNDRA SOM FINNS!

Ett barn
är gjort av hundra

Barnet har hundra språk
hundra händer
hundra tankar
hundra sätt att tänka
att leka och att tala på
hundra alltid hundra
sätt att lyssna
att förundra att tycka om
hundra lustar
att sjunga och förstå
hundra världar
att uppfinna
hundra världar
att drömma fram

Ett barn har hundra språk
(och därtill hundra hundra hundra)
men berövas nittionio.
Skolan och kulturen
skiljer huvudet från kroppen.

Man ber barn;
att tänka utan händer
att handla utan huvud
att lyssna men inte tala
att begripa utan glädjen i
att hänföras och överraskas
annat än till påsk och jul.

Man ber dem:
att bara upptäcka
den värld som redan finns och
av alla hundra
berövar man dem nittionio

Man säger dem:
att leken och arbetet
det verkliga och det inbillade
vetenskapen och fantasin
himlen och jorden
förnuftet och drömmarna
är företeelser
som inte hänger ihop.

Man säger dem:
att det inte finns hundra
Men barnet säger:
Tvärtom, det är hundra som finns.

(Loris Malaguzzis välkända dikt som uttrycker den syn på barn, kunskap och pedagogik som de kommunala förskolorna i Reggio Emilia står för, en pedagogisk filosofi som Loris Malaguzzi som kommunens barnomsorgschef var med om att utveckla)

I Sverige, liksom i övriga Norden och kanske även på annat håll i världen, uppfattades Reggio Emilias pedagogiska filosofi till en början mest som en bildpedagogik, att det viktigaste var att ge barnen möjlighet att bli kreativa bildskapare. I Reggio Emilia har man aldrig sett det så. Men estetiken som värde och arbetet med de hundra språken bör ändå betraktas som en del av denna filosofis innersta kärna.

Vea Vecchi, tidigare ateljerista på förskolan Diana under 30 år och nu ansvarig för Reggio Childrens ateljé-, utställnings och förlagsverksamhet, beskriver ofta estetiken som en struktur som binder samman andra strukturer, ”som en interagerande dans”, med referens till biologen och antropologen Gregory Bateson, som bland annat sagt att: ”Om vi förlorar uppfattningen om helheten, förlorar vi oss själva”. Barn kan lättare få möjlighet att binda samman olika företeelser, intryck och händelser genom estetiska uttryck. På så sätt kan även ett litet förskolebarn få hjälp att se mönster och helheter i sådant som tycks disparat och osammanhängande. Eller som Loris Malaguzzi påpekat: ”Vår bild av barnet tillskriver också barnen – och varje barn – medfödda egenskaper och en potentialitet av enastående rikedom, kraft och kreativitet. Dessa kan inte misskännas eller svikas utan att det framkallar lidande och utarmning som kan bli bestående.”

Vea Vecchi talar ofta om de poetiska språken som ”ett möjligt skydd mot kulturellt och socialt förfall, med följder som missbruk och våld”. Ateljéerna på förskolorna i Reggio Emilia kan då ses som ett försök till vaccin mot den utarmning Loris Malaguzzi talade om. Vea Vecchi lyfter också fram hur vår hjärna tänker: ”Vi behöver få ställa frågor till världen som hela människor. Om jag får undersöka en blomma med hjälp av många olika aspekter och uttryck, så blir antagligen min kunskap om blomman mer komplett och rik. Vår hjärna är uppbyggd så att den utvecklas bättre om man arbetar med processer som gör att de olika förbindelserna i hjärnan aktiveras. I varje ämnesområde finns det både estetiska och kognitiva delar som vi i vår kultur tenderar att dela upp, att kategorisera. Estetik /.../ behöver få komma in i våra liv.” Barn använder empati som en viktig strategi för att närma sig omvärlden och förstå den, som det att få känna in till exempel en blomma på många sätt, och för att göra det behöver barn få använda sig av alla sina uttryck, det som Reggio Emilia kallar de hundra språken.

Mer om 100 språk