Produkten har lagts till i varukorgen
Dina varor
-
{productName}
{productType}
{nbrItems} st {itemPrice} sek
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Din varukorg är tom.
Stäng kundvagnen
Produkten har lagts till i varukorgen
{productType}
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Stäng kundvagnen
2023-01-27
Reggio Emilia Institutet har sedan 2007 satsat sitt överskott på olika kortare eller längre projekt som ett sätt att bidra till den svenska förskolans och skolans praktikutveckling. När vår verksamhet ger överskott använder vi pengarna till projekt för att fördjupa oss, involvera medlemmarna, ge tillbaka och bidra till ett högre kunnande som kan komma alla till del. Reggio Emilia Institutet kan på så sätt ses som ett praktikutvecklingsinstitut, genom projekten, men också genom programverksamheten.
Sedan 2007 har alltså ett antal olika projekt med olika fokus, med förskolor eller skolor inblandade, bedrivits, vilka redogörs för i slutet av texten.
2015 beslutade Reggio Emilia Institutet att starta ett större, nu pågående, gemensamt projekt för förskolor och skolor. Projektets namn är Hållbar framtid genom påhittighet och handlingskraft.
Projektets vision och syfte
"Världen behöver en ny berättelse. En positiv historia om möjligheten att blomstra på vår vackra planet, om möjligheten att förvalta naturen och hela planeten genom påhittighet och ödmjukhet."
Johan Rockström & Mathias Klum, Big world small planet (2015)
Reggio Emilia Institutet har tagit ställning för att aktivt värna om och verka för en hållbar framtid. Detta är ett beslut i vår strävan efter att barn, unga, pedagoger, familjer och andra samhällsmedborgare ska agera för omsorgsfulla relationer till det ekologiska systemet.
Reggio Emilia Institutet vill genom projektet Hållbar Framtid bidra till att förskolor och skolor blir platser som genomsyras av hoppfullhet, påhittighet och handlingskraft inom hållbarhetsfrågor, där barns och ungas hypoteser, undersökande och agerande ges stor plats. Arbetssättet ska präglas av lyssnande, utforskande och långsamhet samt drivas av vilja, mod och lust, för att understödja människors ansvarstagande och deras möjlighet att få och sprida framtidstro.
Enligt styrdokumenten för förskola och skola ska utbildning och undervisning kännetecknas av demokrati, förbindelser och sammanhang - viktiga ledstjärnor i projektet Hållbar framtid. Men projektet kännetecknas också av ett kooperativt och kreativt lärande om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Detta ställningstagande innefattar värnandet om människans ekologiska känslighet, det vill säga den inneboende förmågan vi har att känna empati, förbinda och skapa sammanhang mellan allt i naturen.
För att möjliggöra och driva projektet framåt skapar Reggio Emilia Institutet förutsättningar för möten och dialoger kring frågor som rör hållbar framtid. I det nationella nätverket och i de regionala nätverken ges möjligheter att utbyta och utveckla tankar, frågor och erfarenheter. På så sätt kan förskolor och skolor kroka arm med andra krafter i samhället för att skapa nya berättelser kring ekologisk känslighet och hållbar framtid – positiva historier om möjligheterna att blomstra tillsammans på vår vackra planet.
Syfte
Projektet Hållbar framtid ska:
– Hälsa, välbefinnande och hållbarhet
– Natur och hållbarhet
– Social hållbarhet
Jämfört med tidigare projekt, som bestått av samarbeten med ett urval förskolor eller skolor är Hållbar framtid genom påhittighet och handlingskraft ett öppnare projekt som bygger på nätverkande, tillgängligt för många fler intresserade förskolor och skolor över hela landet. Sverige är indelat i sju regionala nätverk, som i sin tur ofta är indelade i lokala nätverk.
Tanken med nätverken är att deltagarna ska kunna dela korta exempel utifrån syftet. Det kan ske genom bilder, korta filmsekvenser och berättelser om arbeten med barn eller unga utifrån en tanke om hållbarhet i förskola eller skola. Tillsammans reflekterar man på olika sätt över det man ser och delar idéer och inspiration med varandra. Hur man organiserar innehållet i de olika nätverken ser olika ut.
Nätverken leds av koordinatorer
Nätverken leds av koordinatorer med förankring i Reggio Emilia Institutet. Koordinatorernas ansvar är bland annat att organisera träffarna och i samarbete med deltagarna planera innehållet. Om du tillsammans med din förskola eller skola är intresserad att delta i något av dessa nätverk om Hållbar framtid, kontakta:
Anna Söderström Ahrborn
I samtliga avslutade projekt har ett antal utvalda förskolor eller skolor deltagit som samarbetspartners. Till några av projekten var också nätverk knutna i form av en större grupp förskolor eller skolor.
Fördjupningsprojektet för förskolor, för att söka kunskap om hur Reggio Emilia-inspirationen kan påverka, gestalta och utveckla sig inom svensk förskolepraktik. Eller som deltagarna själva formulerar sitt syfte:
”Vi vill undersöka hur en REI-inspirerad praktik kan gestalta sig i en undersökande dialog med de förtydligade målområdena i Lpfö.”
Delar av projektresultatet finns publicerat i Reggio Emilia Institutets tidning Modern Barndom (nr 3, 2017). Modern Barndom har även skrivit om projektet tidigare (i nr 3/12, 3/13 och 4/14).
Projektgruppen Morgondagens förskola bildades efter att Reggio Emilia Institutet börjat få allt fler frågor om vad man bör tänka på vid ny- och ombyggnationer av förskolor för att underlätta för ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Projektgruppen Morgondagens förskola bildades då, med Reggio Emilia-inspirerade pedagoger och chefer men också arkitekter och designers, för att undersöka detta vidare och bidra med kunskaper och erfarenheter om miljön som den tredje pedagogen ur ett vidgat perspektiv och för många olika yrkesgrupper.
I projektet ingick bland annat: Byggnation av en förskola följdes, byggandet av en aktivitetsstation prövades, observerades och utvärderades och pedagogiska miljöer på fem förskolor från Boden till Kalmar inventerades och analyserades. På uppdrag av stadsdelen Norrmalm i Stockholm och inför byggandet av deras nya stadsdel Hagastaden gjordes även en inventering av deras förskolor, (se Inventering av den pedagogiska miljön, Norrmalms kommunala förskolor HT/2010).
Delar av projektet Morgondagens förskolas resultat finns publicerade i skriften Modern Barndom Om Miljön som den tredje pedagogen i förskolan (Reggio Emilia Institutet 2017).
Projektet inleddes med en diskussions- och planeringsfas, med utbyte mellan pedagoger, pedagogiska ledare, föräldrar och forskare från Sundbyberg, Stockholm, Malmö och Reggio Emilia. Därefter gjordes fallstudie på tre förskolor i Sverige och fyra förskolor i Reggio Emilia, i nära samarbete med Reggio Children.
Projektets syfte:
”Barns 100 språk i mångkulturella sammanhang – Hur en de 100 språkens förskola gynnar skapandet av de lingvistiska, kommunikativa, relationella och kognitiva kompetenserna”
Erfarenheter och slutsatser från projektet har sammanställts i en intern rapport. Delar ur denna rapport har publicerats i Modern Barndom, (nr 4, 2016 och nr 2 och 4, 2017).
Projektets syfte:
”Fördjupa samarbetet med de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Få syn på vilket lärande som äger rum när barnen undersöker och förhåller sig till ljus som fenomen och begrepp, samt vilken betydelse estetiska uttryckssätt har för barns lärande.”
Erfarenheter från projektet finns samlade i boken Ljuspunkten – barns relation till fenomenet och begreppet ljus, (2012, red. Karin Alnervik, Harold Göthson och Birgitta Kennedy, Stockholms universitets förlag).
Projektets syfte:
”Undersöka små barns relationer till språk, lärande och skrivande.”
I samarbete med ett 40-tal pedagoger, pedagogistor och ateljeristor på ett tiotal förskolor i Stockholm och Jönköping, samt forskare och lärarstudenter.
Efter avslutat projekt fick professor Gunilla Dahlberg samt lektorn och fil. dr. Liselott Mariett Olsson, Stockholms universitet, drygt sex miljoner kronor, fördelade på tre år fram till 2012 av Vetenskapsrådet för att fortsätta undersöka små barns relation till språk, lärande och skrivande i ett globaliserat samhälle.
Projektet finns bland annat att läsa om i Vetenskapsrådets publikation Resultatdialog 2013.
Reggio Emilia Institutet har genomfört tre projekt om grundskolan. I anslutning till dessa har man även genomfört flera skolkonferenser där deltagande pedagoger berättat om sina erfarenheter tillsammans med forskare, arkitekter och andra externa föreläsare.
Projektets syfte:
”Hur kan man arbeta Reggio Emilia-inspirerat i skolans värld?”
Under projektet skrevs 10 punkter, under ledning av Harold Göthson: ”Likt eller olikt. Vad kan Reggio Emilia Inspiration vara?”, som publicerades i Modern Barndom nr 3/09, vilket sedan även tryckts upp flera gånger till som särtryck.
I syftet för detta projekt gjordes en avgränsning till skolämnena matematik och svenska. Ämnesbegreppets relation till projekterande blev angeläget att förstå:
”Hur bidrar barns och ungdomars erfarenhetsvärld till meningsskapande genom matematik och svenska som kommunikativa verktyg i en skolkontext ”
Inom projektet, där fyra fokusskolor hade en framträdande roll, deltog även Astrid Pettersson, professor i matematikdidaktik vid Stockholms universitet.
Projektet redovisades i boken En skola som berör – Reggio Emilia-inspiration i skolan, (2014, red. Per Dahlbeck, Kerstin Lagrell, Studentlitteratur).
”Design för delaktigt lärande”
Projektets frågeställningar var:
Delar av resultatet finns publicerat i Reggio Emilia Institutets tidning Modern Barndom (nr 1, 2016)