Reggio Emilia Institutets utvecklingsprojekt

Sedan 2007 har alltså ett antal olika projekt med olika fokus, med förskolor eller skolor inblandade, bedrivits, vilka redogörs för i slutet av texten. 

REGGIO EMILIA INSTITUTETS AKTUELLA PROJEKT

HÅLLBAR FRAMTID GENOM PÅHITTIGHET OCH HANDLINGSKRAFT 

2015 beslutade Reggio Emilia Institutet att starta ett större, nu pågående, gemensamt projekt för förskolor och skolor. Projektets namn är Hållbar framtid genom påhittighet och handlingskraft.

AVSLUTADE PROJEKT

I samtliga avslutade projekt har ett antal utvalda förskolor eller skolor deltagit som samarbetspartners. Till några av projekten var också nätverk knutna i form av en större grupp förskolor eller skolor.

FOKUSPROJEKTET 2012–2015

Fördjupningsprojektet för förskolor, för att söka kunskap om hur Reggio Emilia-inspirationen kan påverka, gestalta och utveckla sig inom svensk förskolepraktik. Eller som deltagarna själva formulerar sitt syfte:

”Vi vill undersöka hur en REI-inspirerad praktik kan gestalta sig i en undersökande dialog med de förtydligade målområdena i Lpfö.”

Delar av projektresultatet finns publicerat i Reggio Emilia Institutets tidning Modern Barndom (nr 3, 2017). Modern Barndom har även skrivit om projektet tidigare (i nr 3/12, 3/13 och 4/14). 

MORGONDAGENS FÖRSKOLA 2008–2010

Projektgruppen Morgondagens förskola bildades efter att Reggio Emilia Institutet börjat få allt fler frågor om vad man bör tänka på vid ny- och ombyggnationer av förskolor för att underlätta för ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt. Projektgruppen Morgondagens förskola bildades då, med Reggio Emilia-inspirerade pedagoger och chefer men också arkitekter och designers, för att undersöka detta vidare och bidra med kunskaper och erfarenheter om miljön som den tredje pedagogen ur ett vidgat perspektiv och för många olika yrkesgrupper.

I projektet ingick bland annat: Byggnation av en förskola följdes, byggandet av en aktivitetsstation prövades, observerades och utvärderades och pedagogiska miljöer på fem förskolor från Boden till Kalmar inventerades och analyserades. På uppdrag av stadsdelen Norrmalm i Stockholm och inför byggandet av deras nya stadsdel Hagastaden gjordes även en inventering av deras förskolor, (se Inventering av den pedagogiska miljön, Norrmalms kommunala förskolor HT/2010). 

Delar av projektet Morgondagens förskolas resultat finns publicerade i skriften Modern Barndom Om Miljön som den tredje pedagogen i förskolan (Reggio Emilia Institutet 2017).

INTERKULTURALITETSPROJEKTET 2007–2011

Projektet inleddes med en diskussions- och planeringsfas, med utbyte mellan pedagoger, pedagogiska ledare, föräldrar och forskare från Sundbyberg, Stockholm, Malmö och Reggio Emilia. Därefter gjordes fallstudie på tre förskolor i Sverige och fyra förskolor i Reggio Emilia, i nära samarbete med Reggio Children. 

Projektets syfte:

”Barns 100 språk i mångkulturella sammanhang – Hur en de 100 språkens förskola gynnar skapandet av de lingvistiska, kommunikativa, relationella och kognitiva kompetenserna”

Erfarenheter och slutsatser från projektet har sammanställts i en intern rapport. Delar ur denna rapport har publicerats i Modern Barndom, (nr 4, 2016 och nr 2 och 4, 2017).

LJUSPUNKTEN – BARNS RELATION TILL FENOMENET OCH BEGREPPET LJUS. 2006–2008

Projektets syfte: 

”Fördjupa samarbetet med de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Få syn på vilket lärande som äger rum när barnen undersöker och förhåller sig till ljus som fenomen och begrepp, samt vilken betydelse estetiska uttryckssätt har för barns lärande.”

Erfarenheter från projektet finns samlade i boken Ljuspunkten – barns relation till fenomenet och begreppet ljus, (2012, red. Karin Alnervik, Harold Göthson och Birgitta Kennedy, Stockholms universitets förlag). 

DET MAGISKA SPRÅKET 2007–2009

Projektets syfte:

”Undersöka små barns relationer till språk, lärande och skrivande.”

I samarbete med ett 40-tal pedagoger, pedagogistor och ateljeristor på ett tiotal förskolor i Stockholm och Jönköping, samt forskare och lärarstudenter.

Efter avslutat projekt fick professor Gunilla Dahlberg samt lektorn och fil. dr. Liselott Mariett Olsson, Stockholms universitet, drygt sex miljoner kronor, fördelade på tre år fram till 2012 av Vetenskapsrådet för att fortsätta undersöka små barns relation till språk, lärande och skrivande i ett globaliserat samhälle.

Projektet finns bland annat att läsa om i Vetenskapsrådets publikation Resultatdialog 2013.

TRE SKOLPROJEKT

Reggio Emilia Institutet har genomfört tre projekt om grundskolan. I anslutning till dessa har man även genomfört flera skolkonferenser där deltagande pedagoger berättat om sina erfarenheter tillsammans med forskare, arkitekter och andra externa föreläsare.

SKOLPROJEKT I 2006–2008

Projektets syfte:

”Hur kan man arbeta Reggio Emilia-inspirerat i skolans värld?” 

Under projektet skrevs 10 punkter, under ledning av Harold Göthson: ”Likt eller olikt. Vad kan Reggio Emilia Inspiration vara?”, som publicerades i Modern Barndom nr 3/09, vilket sedan även tryckts upp flera gånger till som särtryck.

SKOLPROJEKT II 2009–2012

I syftet för detta projekt gjordes en avgränsning till skolämnena matematik och svenska. Ämnesbegreppets relation till projekterande blev angeläget att förstå:

”Hur bidrar barns och ungdomars erfarenhetsvärld till meningsskapande genom matematik och svenska som kommunikativa verktyg i en skolkontext ” 

Inom projektet, där fyra fokusskolor hade en framträdande roll, deltog även Astrid Pettersson, professor i matematikdidaktik vid Stockholms universitet.

Projektet redovisades i boken En skola som berör – Reggio Emilia-inspiration i skolan, (2014, red. Per Dahlbeck, Kerstin Lagrell, Studentlitteratur).

SKOLPROJEKT III 2013-2015

”Design för delaktigt lärande” 

Projektets frågeställningar var:

• Hur kan man designa uppgifter till eleverna som bygger på ”delaktigt lärande”? 
• Hur kan man skapa och använda rum, material, verktyg som understödjer dessa uppgifter?

Delar av resultatet finns publicerat i Reggio Emilia Institutets tidning Modern Barndom (nr 1, 2016)