En förskolas utveckling ur nya perspektiv

”Den här boken handlar om hur undervisning i förskolan kan iscensättas genom projekterande och estetik. Bokens innehåll genomsyras av arbetet på förskolorna HallonEtt och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia” står det att läsa på baksidan av Kreativa lärprocesser – estetik och undervisning i förskolan (Liber), för vilken Karin Alnervik och Sara Hvit Lindstrand är redaktörer. Så är det, liksom att man som läsare ”får ta del av flera inspirerande processer i en utbildning där nyfikna och kreativa barn, förskollärare och vårdnadshavare möts i omsorgsfullhet” och ”följa förskollärares tankar, samtal och idéer kring utbildning i förskolan”.

Även om HallonEtts praktik fick ta stor plats i Alnerviks bok om pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan för tre år sedan, var den teoretiska utgångspunkten, inte minst till Engströms verksamhetssystem, stark. I den nya boken om HallonEtt finns också en sammanhållande utgångspunkt, begreppet undervisning, som idag upptar förskolors arbete allt mer sedan den nya läroplanen (lpfö18) kom. Men berättelserna spretar mer, dels för att författarna är så många och olika, men också för att de projekt de berättar om är det. Men därmed visar de också hur olika undervisning kan och måste få vara i förskolan, genom olika kreativa lärprocesser – och inte minst vikten av estetik.

Karin Alnervik och Per Alnervik lyfter till exempel fram flerdimensionell omsorg och undervisning i sitt inledande kapitel, medan Linnéa Wahlström och Anna-Maria Pedraza skriver om undervisning och lyssnande – konsten att undervisa med mellanrum: ”mellanrum som ett sätt att sätta ord på hur viktig stunden, kontexten, mötet, framåttänkande och lyssnande kan vara för hur vi på HallonEtt iscensätter för barns lärande.”

Här finns också kapitel om den viktiga introduktionen, för såväl barn som vårdnadshavare, vilka också fokuseras i ett eget kapitel: Vi är viktiga för varandra – om vårdnadshavares delaktighet, av Lillebil Cato Hammarstedt, vilket märks redan i bokens förord som är skrivet av två föräldrar: Johanna & Ulric Svensson.

En viktig del som flera av författarna tar upp är vikten av långsamhet, projekterande arbetssätt, estetikens perspektiv, sinnligt och kroppsligt utforskande (särskilt för de yngsta). Därtill sätter Sara Hvit Lindstrand, universitetslektor och fil.dr, fokus på det viktiga språkandet, varefter hon, Per Alnervik, Karin Alnervik och Carin Hellberg (som tillsammans med Sara ansvarar för HallonEtt idag) avslutar med några tankar kring undervisning utanför förskolans staket (i samhället) och att förskolans omsorgsbegrepp även handlar om undervisning.

Om Karin och Per Alnervik redan för tre år sedan visade hur ”en förskola kan vara en intellektuell arbetsplats, och att det är viktigt”, som Modern Barndom skrev om deras bok då, så understryker den nya boken också det. En bok om en förskola i utveckling – och som dessutom gör plats för många röster därifrån måste så klart få spreta. Dock önskar jag att förlaget sett till att bilderna kommit fram bättre i tryck.

Maria Herngren