FAQ

1. Vad är Reggio Emilia-inspiration?

Det är när förskolor, skolor och pedagoger i Sverige söker inspiration för sitt pedagogiska arbete i de värden, förhållningssätt och den praktik som de kommunala förskolorna i den italienska staden Reggio Emilia arbetar efter. Dessa förskolors historia är lång; efter andra världskriget bestämde sig kvinnorna där för att motarbeta fascism genom pedagogisk verksamhet riktad mot de yngsta barnen.

Det pedagogiska innehållet i denna inspiration grundar sig alltid i demokratiska värden när det gäller synen på barn och lärande, vilket lett till en rad viktiga sätt att arbeta på.

De kommunala förskolornas arbete i Reggio Emilia, både vad gäller teori och praktik, är inte en pedagogik med fast metodik, utan en filosofi som bygger på värden och förhållningssätt. Därför brukar man även tala om Reggio Emilias pedagogiska filosofi, vilken har vuxit fram i denna enda stad i världen där det finns Reggio Emilia-förskolor och numera även en skola. Medan det på andra håll i världen endast kan finnas Reggio Emilia-inspirerade förskolor och skolor.

2. Vad gör Reggio Emilia Institutet?

Reggio Emilia Institutet är en ekonomisk förening och ett aktiebolag. Aktiebolaget driver bred pedagogisk fortbildningsverksamhet (olika utbildningar och handledning, böcker och skrifter, mm), vars överskott går till olika utvecklingsprojekt. Just nu pågår ett nationellt nätverksprojekt som arbetar med Hållbar framtid i förskolor och skolor.

Reggio Emilia Institutet fungerar också som mötesplats för alla som vill undersöka och verka för barns och ungas demokratiska möjligheter och rättigheter. Institutet söker förbinda olika kompetenser och verksamheter som arbetar med kooperativt lärande och kollektivt experimenterande, och ett lärande i ständig rörelse som bygger på utforskande och delaktighet.

Reggio Emilia Institutet samarbetar också med olika organisationer i staden Reggio Emilia i norra Italien, bland annat med de kommunala förskolorna och den skola som de driver där.

3. Hur många Reggio Emilia-inspirerade förskolor/skolor finns det i Sverige?

Det finns inget sätt att bli Reggio Emilia-certifierad, såsom det går inom andra pedagogiska inriktningar som Waldorf eller Montessori. Det finns dock många förskolor i Sverige idag som kallar sig Reggio Emilia-inspirerade av dem som arbetar med detta, men hur många dessa är vet vi inte.

Tolkningen av Reggio Emilia-inspiration kan också se väldigt olika ut, utifrån den kunskap som de som arbetar med detta har om de grundläggande värden och de arbetssätt som kännetecknar de kommunala förskolorna i Reggio Emilia. Dessutom kan man ha arbetat med det olika länge.

Reggio Emilia Institutet har alltså inga "egna" förskolor, och inte heller tillgång till någon förteckning över de Reggio Emilia-inspirerade förskolor och skolor som finns i Sverige. Däremot samarbetar Institutet med många förskolor som har stora kunskaper om, och som med hög kvalitet arbetar efter, denna pedagogiska filosofi.

4. Hur ser en förskola/skola som är Reggio Emilia-inspirerad ut?

Det som kanske syns först är att miljön - möbler, utrustning, verktyg, material, placering, tillgänglighet, kvalitet, variation och möjligheter - signalerar en tilltro till barnen och att det är deras förskola/skola. Här finns ofta en rikedom av kreativa material som är tillgängliga för alla. Den pedagogiska miljön är dessutom välorganiserad, omsorgsfullt planerad och inbjudande. Det finns erbjudanden och utmaningar uppdukade till barnen på olika platser för lek, utforskande och lärande. Därtill finns många synliga dokumentationer som berättar om barnens lärprocesser. Ibland finns även en ateljé för barnen att skapa i, och/eller andra rum/verkstäder med sådant som bygg- och konstruktionsmaterial, ljus, ljud, digitalitet och musik. Detta för att möjliggöra att barnen får uttrycka sig på många olika (100-språkliga) sätt.

5. Vad får barnen göra och lära sig i en Reggio Emilia-inspirerad förskola/skola?

Det finns inga generella svar på den frågan, mer än att barnen lär sig att deras frågor, nyfikenhet och tankar är viktiga och att det går att utforska allt på många olika sätt.

Vad barnen mer gör och lär sig i en utforskande praktik kräver omfattande svar, eftersom det handlar om vilka olika kunskapsområden som man arbetar med, vilken undervisning som pedagogerna planerar och iscensätter samt vilka metoder och arbetssätt som då gestaltas. Därtill vilken lek som pågår, hur barnen organiseras i grupper, lär av varandra och vad som intresserar barnen.

Läs gärna mer om projektinriktat arbetssätt här. Hur pedagogerna organiserar barnens och sin egen tid är mycket viktigt i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Organiserandet av tiden är också en del i "Miljön som den tredje pedagogen". Se även gärna filmer ovan.

6. Vad är pedagogisk dokumentation?

Pedagogisk dokumentation är en systematisk dokumentationspraktik som försöker fånga de många olika processer som pågår i en pedagogisk praktik. Det används för att lyssna på och få fatt i barns intressen, förstå deras intentioner och utifrån dessa göra något av det som de visar.

Pedagogisk dokumentation är också ett reflektionsverktyg som synliggör både barnen och pedagogerna. Det sistnämnda är inte minst viktigt eftersom den synliggör vad pedagogernas iscensättningar och undervisning, samt annat som de säger och gör, får för konsekvenser för barnen och deras lärande. Pedagogisk dokumentation ökar föräldrarnas delaktighet genom att det skapar en praktikgemenskap som blir synlig också för dem.

Att arbeta med pedagogisk dokumentation innebär också att man kopplar förskolans praktik till olika teorier, och värden - och till förskolans och skolans styrdokument, som läroplanerna. Skolverket har gett ut en bra skrift om pedagogisk dokumentation som heter "Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation".

7. Hur gör man när man lyssnar på barnen?

Att lyssna på barnen har ofta lyfts fram som en viktig del i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Detta för att pedagogen verkligen skall se varje unikt barn, och inte utgå från en förutbestämd bild av vad man till exempel tror att en ettåring klarar av och tycker om.

Som pedagog kan man till exempel arbeta med sin egen nyfikenhet, lyssna på sig själv, granska sina egna motiv och undervisning, våga prova, lyckas och misslyckas. Framför allt måste man vara närvarande, med värme och engagemang, för att kunna lyssna aktivt till vad barn säger eller uttrycker på andra sätt under en dag på förskolan/skolan.

Ett annat viktigt verktyg för att lyssna på barnen och för att kunna uppmärksamma olika skeenden i den pedagogiska praktiken är den pedagogiska dokumentationen, se fråga 6.

8. Passar Reggio Emilias pedagogiska filosofi alla barn?

En Reggio Emilia-inspirerad förskola/skola vill att alla barn ska få undervisning, omsorg och lek där olikheter blir en tillgång. Svensk skolas grundläggande idé; om "En skola för alla barn" är i högsta grad viktig här.

Denna filosofi ser inga begränsningar inför olikheter eller funktionsvariationer. Alla barn har starkare sidor och det gäller för pedagoger att bygga vidare på dessa, istället för att fokusera på brister. Reggio Emilia-inspirerade förskolors/skolors arbete med sina pedagogiska miljöer för att skapa struktur och ordning passar också särskilt bra för många barn med olika slags behov. Men, precis som med mycket annat, kan detta se väldigt olika ut på olika förskolor/skolor beroende på vad man tagit till sig av denna inspiration samt vilka resurser som finns tillgängliga.

Hur är det i Reggio Emilia?

De kommunala förskolorna i Reggio Emilia strävar efter att deras verksamhet ska utgå från alla barn. Det har man gjort ända sedan starten på 1960-talet.

En extra pedagog finns alltid på avdelningen om ett barn har en diagnos eller behöver särskilt stöd. I Reggio Emilia talar man inte om "barn med särskilda behov" utan om "barn med särskilda rättigheter" för att betona just deras rättigheter, vilket många förskolor/skolor i Sverige också anammat.

En pedagogisk handledare, en så kallad pedagogista, samordnar planeringarna för dessa barn och kontakterna med föräldrar och eventuella specialister. I övrigt är verksamheten inte särskilt anpassad. Liksom för övriga barn försöker man, speciellt genom att dokumentera med film, fånga de ibland nästan omärkliga spår som en del barn lämnar av vad som intresserar dem. Dessa utgår man sedan ifrån när man arbetar, och barn med funktionsvariationer får ofta möjlighet att vara i små arbetsgrupper med andra barn, utifrån synen på att olikhet är en tillgång och att alla kan lära av varandra.

9. Hur ser ni på och arbetar med Läroplanen?

Förskolans läroplan är i sig, alltsedan den första Lpfö-98 kom, influerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Det är den bland annat när det gäller synen på barn, demokratiuppdraget och estetiska lärprocesser, samt hur den binder samman kunskapsformer och målområden till en helhet utifrån ett transdisciplinärt synsätt. Det finns alltså ingen motsättning mellan att följa läroplanen och att arbeta Reggio Emilia-inspirerat. Däremot finns det områden där Reggio Emilia-inspirationen kan fungera som tillägg till läroplanen. Exempelvis betoningen av gruppens betydelse för det individuella lärandet och vikten av att noga följa och utmana barnens lärprocesser på ett icke-linjärt sätt. Även synen på miljön som den tredje pedagogen kan sägas vara ett sådant tillägg.

10. Hur har Reggio Emilia-inspirationen i Sverige förändrats?

Allt sedan Reggio Emilia-inspirationen började växa fram i början av 1990-talet i Sverige - då också Reggio Emilia Institutet bildades 1993 - har den befunnit sig i en ständig utveckling. Inte bara i att den spridit sig till allt fler utan också hur man arbetar.

Förskolor - då som nu - börjar ofta med att förändra sina miljöer genom att bygga upp ateljéer/verkstäder och göra materialet tillgängligt för barnen. Därefter går man vidare och utvecklar arbetet genom att fördjupa de estetiska lärprocesserna, barns delaktighet och de demokratiska processerna, till exempel med grupplärande och hur man kan sätta samman olika grupper av barn.

Arbetet med dokumentationerna har sedan utvecklats allt mer och blivit omistligt för att få syn på barnens lärande och vad pedagogerna gör och hur de kan utveckla verksamheten vidare genom att reflektera tillsammans (se gärna fråga 5). Idag är också projekterande och utforskande arbetssätt en väldigt viktig del av många förskolors pedagogiska vardag.

Mer information om den pedagogiska filosofin hittar ni här.

11. Finns det forskning som stöder Reggio Emilia-inspirerat arbete?

Det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar och studier som fokuserar på Reggio Emilia-inspiration, men ännu ingen samlad studie inom detta forskningsfält. Man kan dock se att det både finns forskning som lyfter fram Reggio Emilia-inspirerat arbete och som problematiserar vad det innebär.

12. Varför lyckas vissa bättre än andra med sin Reggio Emilia-inspiration?

De som lyckas få till sitt Reggio Emilia-inspirerade arbete, och som klarar av det över tid och därtill att utveckla och fördjupa sin verksamhet utmärks alla av en viktig del:

• Ett ledarskap som är berett att samla och driva hela verksamheten kring en gemensam idé som bygger på tankar som har inspirerats från de kommunala förskolorna i Reggio Emilia.

Mer som utmärker dessa förskolor/skolor:

• Ett starkt fokus på delaktighet och demokrati - och en verksamhet som bygger på viktiga värden som de formulerar tillsammans.
• Jobbar mycket med grupper, vilka har stor betydelse för varje barns lärande.
• Satsar mycket på att utveckla sina estetiska lärprocesser.
• Har byggt upp rika pedagogiska miljöer som inbjuder till lek och utforskande, vilket har gjort att barnen hittar meningsfulla saker att hålla på med.

13. Finns det Reggio Emilia-inspirerade förskolor på andra ställen i världen?

Reggio Emilia-förskolor/skolor finns enbart i staden Reggio Emilia i Italien. På andra håll finns det däremot - precis som i Sverige - Reggio Emilia-inspirerade förskolor och skolor, eller Reggio Emilia Approach som det heter på engelska.

Det finns också nätverk och organisationer i många länder och regioner vilka söker dialog och samarbete med de kommunala förskolorna i Reggio Emilia som har ett internationellt nätverk för detta, vilket idag (mars 2019) har kontakt med 145 länder, varav 33 är medlemmar, bland annat Reggio Emilia Institutet.