Stora frågor för unga medborgare

Annalisa-serien

Angeli Sjöström Hederberg, samhällsentreprenör och författare, har skrivit tre böcker om Annalisa i den fristående serien ”Stora frågor för små medborgare”: Annalisa och födelsedagspresenten (2017) om ett barns möte med en utsatt EU-medborgare, Annalisa och trollkarlsryktet (2018) om ryktesspridning och källkritik och Annalisa och skräpmonstret (2018) om barns oro för miljön. Samtliga riktar sig till barn 3–6 år, är illustrerade av Caroline Sellstone och publicerade på Idus bokförlag.

Böckerna följer Annalisa, en flicka i förskoleåldern, som både på egen hand och tillsammans med kattbjörnen Greta funderar på stora och svåra frågor. Annalisas nyfikenhet driver henne till att, tillsammans med föräldrarna Kim och Kai, på olika sätt ta sig an frågorna och agera för förändring på både individuellt nära och kollektivt övergripande plan. Böckerna tar sig an ämnena på ett lättsamt och pedagogiskt sätt som lämnar läsaren med en känsla av att det går att göra skillnad.

Samtliga böcker har ett förord författat av någon väl insatt i de frågor som respektive bok berör: den rumänskfödde författaren och journalisten Alexandra Pascalidou (Annalisa och födelsedagspresenten), doktor i epidemiologi – bland annat inriktad på kritiskt tänkande – Emma Frans (Annalisa och trollkarlsryktet) och Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand (Annalisa och skräpmonstret). Till två av böckerna finns också lärarhandledningar.

Omslag av: Caroline Sellstone

Viveka Sjögren

”Jag vet när jag hör helikoptern över taken. Jag har somnat och nu är jag vaken. Jag vet att snart kommer dom blåa ljusen, dom som flammar i natten över väggarna på husen.”

Citatet inleder Viveka Sjögrens, tillsammans med skolbarn i Fittja skolas, bok Någons bror (Vombat förlag, 2023) om sorgen efter alla dem som har blivit offer för våld och gängskjutningar. Boken riktar sig till barn 6–9 år och recenserades i Modern Barndom nr 4/23.

Någons bror är inte den första bilderboken om stora frågor för yngre barn som Viveka Sjögren har skrivit och illustrerat. 2015 kom Om du skulle fråga Micha (Kabusa böcker, från 5+ år), och alltså i direkt anslutning till dåvarande flyktingvågen där 163 000 asylsökanden, merparten från krigen i Syrien, Afghanistan och Irak, kom till Sverige. Av de asylsökande var totalt 70 384 personer under 18 år och ungefär hälften av dessa ensamkommande.

Om du skulle fråga Micha skildrar ett av barnen som kommer med sin familj. Den handlar om tiden innan och under kriget, flykten över havet och slutligen det nya landet. Micha längtar tillbaka medan de vuxna väntar (och väntar och väntar…) på att få stanna kvar. Frasen ”om du skulle fråga Micha” återkommer som ett mantra igenom boken och förstärker såväl den böljande och mjuka tonen som faktumet att få frågar just Micha, som kämpar på i en skola där han inte förstår språket och i hemmet som dryper av oro. Effektfullt skildras flykten och det nya landet i ömsom varma, ömsom kalla färger, stort som smått – och alla personer, inklusive Micha och hans familj, är målade som saxar…

Boken vann Elsa Beskow-plaketten 2026, motiverat med bland annat: ”Med ett poetiskt språk och stark lyskraft i bilderna /---/ Sjögren besjälar utan att ta ställning och vi kan göra vår egen tolkning.”. Den finns uppläst av Jarmo Mäkinen via UR Plays Småsagor – Bilderböcker för öronen upplästa på svenska. Här finns också lärarhandledning (för förskola och åk F–3) att ladda ned.

I Pojken i taket (Hippo bokförlag, 2018) är en ensamkommande ungdom i fokus. En dag flyttar Sesam, en ung antilop, hem till en älgfamilj. Historien berättas ur älgbarnens perspektiv, som förundrade försöker nå pojken som helst inte vill kommunicera och mest vara för sig själv. För att skildra oron, ensamheten och förtvivlan låter Sjögren Sesam bosätta sig i taket, i ett rum och en värld där allt ser ut att vara som vanligt men som är fullkomligt upp och ned.

Boken riktar sig till barn 3–6 år och vann den oberoende socialistiska tidskriften Flammans läsarpris för samtida radikal barnbok, motiverat med bland annat: ”Med lätt och hoppfull hand närmar hon sig nyanserat det svåra i att släppa in och bli insläppt i någons hem, utan att skriva över människors otillräcklighet med falska triumfer”.

Foto på Viveka Sjögren: Joakim Brolin, Alla omslag: Viveka Sjögren

Zanyar Adamis Regnmakaren

Zanyar Adamis Regnmakaren (Natur & Kultur, 2024), illustrerad av Ishtar Bäcklund Dakhil, är en berättelse om flykt, förlust, längtan och ett barns förmåga att finna plats i ett nytt land.

Handlingen följer Baran som kommit till Sverige tillsammans med sin mamma. Kvar i kriget är pappan, och Baran både minns tillbaka, till lägret i bergen och ett bombanfall, och navigerar i nuet, i lägenheten i ett hus så högt att det nuddar molnen och på förskolan där språket låter påhittat. När det regnar tänker Baran alltid på sin pappa, regnmakaren.

Berättarperspektivet är barnets och genom bilderna förflyttas läsaren nära Baran. Det är en varsamt berättad historia i såväl text som bild, där den kortfattade texten kompletteras av färg- och detaljrika bilder som fyller hela sidorna.

Den övergripande historien må vara flykt och en erfarenhet som (som tur är) inte alla barn har men huvudfokus är saknad efter en förälder – och med andra ord något de flesta barn kan relatera till. Det är en finstämd historia om ett allvarligt ämne, men som genom slutets återförening lämnar läsaren med en varm känsla. Läsnivå från cirka 3 års ålder.

Foto: Pressbild Zanyar Adami: Nima Tehrani, Regnmakaren, omslag: Ishtar Bäcklund Dakhil,

Fler aktuella böcker

I maj 2024 kom Peimaneh Mollazehi andra bilderbok, Det viktigaste (Lilla Piratförlaget). Precis som hennes första bilderbok, Azins längtan (2022), är boken illustrerad av Lotta Geffenblad, riktar sig till åldrarna 3–6 och berör kampen för mänskliga rättigheter.

I Azins längtan står förtryck och livet i en diktatur i centrum, symboliserat genom Azin som är en liten fågel. I staden har ugglan som bestämmer förbjudit flygning, men Azin trotsar reglerna och gör uppror. 

Det viktigaste är mer rak på sak där Mashas mamma om kvällarna åker in till staden och demonstrerar. Ibland är hon borta flera dagar och Masha, som är i tidig skolålder, väntar oroligt trots att hon vet vad som är det viktigaste – allas rätt till frihet. Boken är en färgstark berättelse om protesterna i Iran ur barnets perspektiv, och skildrar effektivt konflikten mellan kampen för förändring och ansvaret gentemot den egna familjen.

2021 vann Peimaneh Mollazehis debutroman Den riktiga solen (Lilla Piratförlaget, 2020, ålder 9–12) Barnradions bokpris.

Foto: Bild på Peimaneh Mollazehis: Stefan Tell, Omslag: Lotta Geffenblad

Augustpriset-nominerade 2024

Missa inte årets Augustpriset-nominerade bildböcker! Modern Barndom vill särskilt nämna Linda Bondestams dystopiska rymdepos Chop chop. En tapper jordbos berättelse (Förlaget M, 2024) – som med underfundig samhällskritik tecknar fram en nära förestående framtid, där både människors och robotars existenser ifrågasätts – och Sara Lundbergs utvecklingsroman i miniatyr Ingen utom jag (Natur & Kultur, 2024) – en tjock bilderbok där orden effektfullt får stå tillbaka för det maffiga bildberättandet.

Båda är författare och illustratörer som inte drar sig för att skriva om svåra ämnen och har även i tidigare bilderböcker visat världens mörkare sidor, som Bondestams (också dystopiska) Mitt bottenliv – av en ensam axolotl (Förlaget M, 2020) om klimatkrisens förödande effekter och Lundbergs Dyksommar (text Sara Stridsberg, Mirando, 2019), som skildrar ett barns möte med psykiatrin när en förälder är sjuk.

Fotnot: Sara Lundberg porträtterades i Modern Barndom nr 1/20.

Text: Elin Mellerstedt