Carlina: Du fattas mig. Du fattas oss.

Bildtext: Porträtt av Carla Rinaldi, samt en bild på Reggio Emilia Institutets VD Greger Rösnes, Carla Rinaldi och Reggio Emilia Institutets styrelseordförande Anna Söderström Ahrborn tagen i Reggio Emilia december 2024. 

Carla Rinaldi har under en kort tids sjukdom envist varit i arbete till eftermiddagen dagen innan hon dog. Onsdagen den 16 april.

Min sorg delas med alla kring Reggio Emilia Institutet och över hela världen. För alla vi som stod henne nära fick vi familjärt kalla henne ”lilla Carla”: Carlina. Själv lärde jag känna henne för mer än trettio år sedan och hon kallade mig, när vi med tiden blivit vänner: Haroldino.

Jag vill här berätta om en vanlig vän och osedvanlig person som integrerade sin storslagna persona med sitt vanliga liv. Hon såg på många som en del av sin stora familj. Hennes kärlekssträvan färgade hennes tanke och röst.

Carlina var den första pedagogistan som började arbeta med Loris Malaguzzi. Tillsammans med många har de gjort staden Reggio Emilias förskolor och inställning till bildning till en rättighet för alla. En rättighet att medverka och delta i utvecklandet av stadens demokratiska medborgarskap. Förskolorna har setts som ett verktyg för att möta samhällets demokratiska behov med en demokratisk utbildning. Detta har inspirerat demokratiskt sinnade från hela världen, inte bara förskolors professionella utan alla utbildare, men också forskare, konstnärer, politiker och inte minst alla som omger varje lärande – i förskolan först och främst barnens familjer – deras sammanhang (context och community). Pedagogik var och är för dem förbundet med det demokratiska uppdraget.

Och detta är, som Vea Vecchi ofta visat oss svenskar, förbundet med den konkreta kreativa hundraspråkliga miljö som förknippas med Reggio Emilias ateljékultur.
Liksom Vea blivit sinnebilden för vad en ateljerista kan och bör vara har Carlina varit sinnebilden för vad en pedagogista bör och kan tillföra i ett samarbete med pedagoger och ateljeristor. Alla med särskilt ansvar för att genom sitt samarbete bidra till att barn får utforska demokratiska värden i sitt sammanhang, som Carlina formulerar det i samtal med professorerna Gunilla Dahlberg och Peter Moss i sin bok ”In Dialogue with Reggio Emilia” (Routledge förlag). Så formulerar hon Reggio Emilias läroplanssyn.

Bara tio dagar innan hon dog deltog hon i sitt sista uppdrag utanför Italien. Det ägde rum i Västerås i Sverige tillsammans med Reggio Emilia Institutets medlemmar som då, efter en tids samtal, diskussioner och workshops, fattade beslut om sin vision och uppgift i vår tid. Hon var verkligen märkt av sin sjukdom men såg med sin skarpa intelligens på inte bara Sveriges utan alla Reggio Emilia-inspirares uppgift att se framåt med ”nostalgi för framtiden”.

Det är ändå symboliskt att det blev hos oss i Sverige med Reggio Emilia Institutet hon fick vara. Ett land som betytt så mycket för henne också privat genom sitt korta äktenskap med Carl-Hugo och mötet med hans sammanhang av små och stora barn och av Öland. Hon var också tidigt nära vän med Anna Barsotti – med sin man Carlo – som var en av oss grundare av Reggio Emilia Institutet. I Västerås – som planerats av institutets ordförande Anna Ahrborn och vd Greger Rösnes – fick hon frågan om varför det manifest som tagits fram valt att använda ”rätten till kvalitet i utbildningen” med vetskap om hur svårbegripligt begreppet kvalitet är. Hon svarade att kvalitet inte är något bestämt en gång för alla utan en strävan efter att i alla utbildningssammanhang utforska vad begreppet kan och bör betyda om man vägleds av att förstå demokratins värden i sitt sammanhang.

Även om dessa värden inte heller är stabila utan måste utforskas i konkreta projekt, är de ändå utgångspunkter för allt utforskande. I boken ”Att göra lärandet synligt” skriver hon tidigt ett kapitel om dessa värden: Värdet av allas röst Värdet av dessa rösters nyanser och olikhet Värdet av att därför skapa delaktighet genom förhandlingar Värdet av ett medborgerligt lärande som vidgar genom hundraspråkliga uttryck och perspektiv. Detta är de för mig ledande värdena, men i kapitlet formulerar hon fler – inte minst värdet av lek som ett inslag i lärandet. I sitt resonemang kunde hon tillämpa sitt tidiga intresse för att studera filosofi och idéhistoria. Detta var bakgrunden till att hon började jobba som pedagogista tillsammans med Loris Malaguzzi och stadens förskolor.

Detta var säkert ett av skälen till att hon redan 2015 tilldelades det danska Legopriset, liksom tidigare Loris Malaguzzi. Ända sedan dess har hon sökt ett nära samarbete med Lego Foundation.

När Loris Malaguzzi dog 1994 blev Carlina hans efterträdare och senare ordförande i det bolag som skapades för ”att göra Reggio Emilia till en hamn där vi kunde mötas och byta varor från hela världen”, som Loris Malaguzzi formulerade den vanskliga idén om vad Reggio Emilias inspiration kan vara för världen. Han sa också att inget barn i Reggio Emilia kan ha det bra om barn och barndomen lider i världen.

När borgmästare Graziano Del Rio 2011 tog initiativ till att komplettera det internationellt inriktade bolaget Reggio Children med den icke vinstdrivande internationella Fondazione Reggio Children – Centro Loris Malaguzzi, var det självklart att föreslå Carlina till ordförande. Själv har jag sedan dess, tillsammans med Margie Cooper från NAREA (den amerikanska samarbetsorganisationen med RE), representerat ett internationellt perspektiv i styrelsen. Redan tidigare hade staden skapat utvecklings- och forskningscentret Centro Loris Malaguzzi i den gamla parmesanfabriken Locatellis ombyggda lokaler med stadsateljéer, föreläsningssalar, utställningar, bokhandel och den forskningsinriktade restaurangen Pause. Allt som en del av en strategi att blåsa liv i det gamla nedgångna fabriksområdet i området Santa Croce bakom stationen, dit många immigranter sökt sig boende.

Under sina femton år som ordförande kom fonden att, med utgångspunkt i stadens förskoleerfarenheter, utveckla många projekt 0–99 år i samarbete med olika bidragsgivare som exempelvis Fare Scuola, ………., och doktorsutbildningen Reggio Emilia’s Childhoods. Ett projekt som kan lyftas fram som exempel på det internationella samarbetet är samarbetet med Lego Foundation, det så kallade P.E.R.-projektet med konferenser på flera platser i världen. Veckan efter att Carlina återvände från Sverige ägde en sådan konferens rum i Boulder nära Denver, Colorado. Carlina kunde bara följa detta online. Hon ville ständigt mer, och i höstas flyttade verksamheten som kallas Remida in i ett återbruk av den gamla fabriken Caffari.
Så blev till slut hennes sista tid en tid av arbete för framtiden. När budskapet om Carlinas död blev känt strömmade det in kondoleanser från kända och okända från hela världen. Tidningar och tv uppmärksammade hennes bortgång i och omkring Reggio och över hela Italien.

När hon på långfredagen begravdes var det som hedersordförande i fonden men också som en särskilt hedrad person i staden. Före den tackceremoni som hölls i Sala Tricolore i rådhuset av borgmästare Marco Massari – omgiven av sina två företrädare Luca Vecchi och Graziano Del Rio – defilerade många människor förbi hennes kista för ett sista farväl. I många tal från familjen och bland annat av Cristian Fabbi från fondationen och Daniela Lanzi från förskolorna togs farväl i tacksamhet för en verklig medborgare i staden. För dem som inte fick plats i Sala Tricolore fanns tv-skärmar utanför på Piazza Trampolini.

Carlina var för mig en nära vän och kollega som integrerade sin stora betydelse till en person som nu kommer att växa och symbolisera ännu en röst från staden Reggio Emilias uppmaning att i vår tid fortsätta att värna det demokratiska medborgarskapets ömtålighet och rätten till en utbildning som ger demokratisk bildning. Detta genomsyrade det samtal som Leicy och Fia från institutets styrelse lyckligtvis hade med Carlina i Reggio Emilia Institutets nystartade podd.

Farväl Carlina: Du fattas mig. Du fattas oss.

Hälsningar från Haroldino

Harold Göthson
Stockholm den 21 april 2025

Harold Göthson är en av grundarna och tidigare ledare för Reggio Emilia Institutet. Sedan 2011 är han styrelseledamot i Fondazione Reggio Children Centro Loris Malaguzzi.