Vandra utifrån läslistan

Maria Nikolajeva är professor emerita i barn- och ungdomslitteratur. Du möter henne i nummer 1/2025 där hon berättar om metoden som hon har utvecklat för barnlitterära vandringar som djupdyker i både text och plats. Det handlar inte om en guidad vandring, utan om att fokusera på våra sinnen i relation till såväl text som plats. 

Den här webbexklusiva artikeln kompletterar artikeln i Modern Barndom, där Maria berättar om vandringarnas läsfrämjande effekter och hur de kan användas med förskolebarn.

Modern Barndoms redaktör Elin Mellerstedt tipsar

I intervjun i Modern Barndom 1/25 säger Maria Nikolajevas bland annat att: ”En förutsättning är att personerna verkligen förflyttar sig, men det behöver inte vara långa sträckor. Det finns så mycket man kan upptäcka på ett begränsat område.” För den som verkligen vill utmana tanken kan Emma Adbåges Gropen (Rabén & Sjögren, 2018) vara utgångspunkt. Här har barnen hittat skolgårdens bästa lekplats, ”Gropen” som är ett gammalt grustag fullt av rötter, grenar, grus och lera. När lekförbud i Gropen utfärdas, som ett försök från de vuxna att förflytta leken till en mer ”ordnad” plats, börjar barnen i stället att leka på Gropens kant – Kanten. När Gropen fylls igen försvinner även Kanten, men kanske rymmer skolgården något annat oordnat hörn?

Vilka känslor som olika platser framkallar är ett viktigt spår i Marias vandringsmetod: ”Som skogen – är det en källa till glädje eller något hotfullt?” I läslistan finns flera böcker med skog i fokus, såsom Elsa Beskows Tomtebobarnen (1910), Pija Lindenbaums Gittan och gråvargarna (Rabén & Sjögren, 2020) och Maria Jönssons Valdemar i stora skogen (Lilla Piratförlaget, 2018). I den sistnämnda, en tydlig lek med temat och karaktärerna i Rödluvan, ska den lilla vargen Valdemar gå med en korg mat till sin farfar. Direktivet är tydligt: Håll dig till stigen! Men, hur lätt är det när det finns så många att heja på, så många dofter, så många färger – och så plötsligt: jagad! Hela känslospektrumet presenteras i tvära kast i en bok som lockar till utforskande utanför stigarna.

I Sydney Smiths Liten i staden (Lilla Piratförlaget, 2019) är stadsmiljön i fokus. Här rör sig ett barn vant mellan armbågar på bussen, längs blanka vattenpölar och avgasdammiga gator samtidigt som den delar med sig av råd – platserna att undvika och platserna som kan erbjuda vila. Vem råden är riktade till framträder allteftersom, huvudpersonen söker efter någon, och här kan flera platser fungera som utgångspunkt för en vandring: en mörk gränd, en park med bänk, en gata med en fiskbutik, en ödetomt eller ett valnötsträd. Eller varför inte följa huvudpersonens (känslomässiga) sökande? 

Maria Nikolajeva tipsar

Maurice Sendaks Till vildingarnas land (1963) är ett exempel på en bilderbok som inte utspelar sig på någon bestämd verklig plats men som kan bli ett spännande underlag för en vandring där man följer huvudpersonens resa genom rum och tid. En skog eller park kan vara ett lämpligt ställe att genomföra en sådan vandring som dock måste förberedas noga för att erbjuda deltagarna en djupdykning i huvudpersonens känslomässiga engagemang med omgivningen. 

Bonustips utanför läslistan

Rose och Rebecka Lagercrantzs Tre kompisar och en bästis (Bonnier Carlsen, 2024) är ett exempel på en kort illustrerad bok som delvis utspelar sig utomhus på Södermalm i Stockholm. Flera hus och andra detaljer är igenkännbara från illustrationerna, och handlingen är ytterst känsloladdad. Man behöver inte gå långa avstånd för att få uppleva den fiktiva platsen i den verkliga världen. 

Läslistan

2 december 2024 publicerades läslistan som Skolverket och Kulturrådet har sammanställt på uppdrag från Regeringen. De 250 skönlitterära verken som ingår är frivilliga att använda i undervisningen och tänkta att fungera som stöd och inspiration för förskolelärare och lärare. Tanken bakom är att uppvärdera både barnböcker och läsningens roll i svensk skola. Listorna är uppdelade efter skolform och stadier men många av verken kan användas över gränserna.

Listorna har förslag på både klassiker och samtida böcker – romaner, noveller, ABC-böcker, poesisamlingar, enstaka dikter, grafiska romaner, bilderböcker med text och ”silent books” (textlösa bilderböcker) – som är skrivna på svenska eller finns i svensk översättning. Teman i böcker är bland annat rädsla, mod, självständighet och identitet, och de skildrar alltifrån kärlek och vänskap till djur, natur och äventyr.

Läslistorna, där verken presenteras tillsammans med korta informationstexter till respektive titel samt inspiration till hur de kan användas, finns att ladda ned gratis från Skolverket och Kulturrådets hemsidor. Här finns också ytterligare information kring läslistorna, verken i dem och att undervisa utifrån dem.

Läs mer om läslistorna på Kulturrådets hemsida

Text: Elin Mellerstedt, redaktör och ansvarig utgivare