Produkten har lagts till i varukorgen
Dina varor
-
{productName}
{productType}
{nbrItems} st {itemPrice} sek
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Din varukorg är tom.
Stäng kundvagnen
2024-09-18
– Vem ska berätta vår historia om inte vi själva? Det talas mycket om men sällan med förorten, och om man väl gör det är det efter egen agenda. När vi ser att andra inte kan göra det på samma sätt som oss behöver vi egna plattformar, säger Jasmin Nasser, som driver Edu Orten, en podcast som riktar sig till barn och unga i förorten och där marginaliserade röster får dela med sig av sina berättelser.
Jasmin Nasser välkomnar Modern Barndom till sitt barndomshem i södra Stockholms förorter, där hon är uppväxt i förorterna Hagsätra och Bredäng. Jasmin är 28 år och utbildad inom sociologi och till socialpedagog.
Sedan 2018 driver hon podden Edu Orten som presenterar sig med: ”Var det länge sen du kände att ’ey, de där är sant’’ och kunde relatera till någonting som ligger dig nära hjärtat eller som du upplevt, som en ung person, uppvuxen i orten, eller med utländsk bakgrund? Se hit!”.
Jasmin berättar att hon har jobbat med barn och ungdomar i olika socioekonomiskt utmanade områden i cirka tio år, som bland annat skolresurs och fritidsledare, och att idén till podden kom längs vägen.
–Jag brukar beskriva mig själv som social och är en storytelling-nörd som tidigare har hållit på med poesi, men framför allt tycker jag om att höra andras berättelser. De finaste minnena jag har från barndomen var när man pratade, skrattade, fick höra om jobbet och skolan – man lärde sig så mycket, säger hon och fortsätter:
– Podden Menage à tugg var en stor inspiration och jag tänkte: låt mig göra något liknande men gästbaserat och med ett budskap att ta med sig ifrån varje avsnitt. En podd där olika personer från Sveriges förorter får berätta sin historia. Det är en representation jag själv saknade som barn.
Tanken är att stärka unga i förorten, ge något annat än dagens mediala skildringar. Att man inte ska känna sig som i ett utanförskap utan att det finns innanförskap i utanförskapet. Numera vet jag att även andra lyssnar, och alla är välkomna, men jag gör det inte för majoritetssverige. Det är inte en uppvisning: ”kolla vi kan också”.
Sedan starten har närmare 50 avsnitt spelats in med teman som gymnasieval, gatuvåld, vänskap, politiska val, sorg, psykisk och fysisk hälsa. Gäster har varit alltifrån vänner till andra poddare, föreningar och kända samhällsdebattörer.
– Det har känts viktigt att inte bara ha med stora namn och framgångssagor, utan också vanliga nio till fem-arbetare och barn och ungdomar. Berättelser med olika ämnen att relatera till. Det är viktigt att lyfta det positiva med förorten men det finns även mycket som inte är det som också behöver skildras.
Det kommer med sina utmaningar men jag vet att det gör skillnad. Att plattformen betyder mycket för många, och för mig. Det handlar om att ge och få, inte ge och ta. – Jasmin Nasser
Redan vid avsnitt två förstod Jasmin att hon nådde ut.
– Där öppnade jag upp om min uppväxt och sådant som psykisk ohälsa. Responsen jag fick var den sjukaste. Folk skrev från alla möjliga håll och en lektor berättade att hon använde det i sin undervisning om barns och ungas mående. Det var fint, men också sorgligt hur många som kände igen sig.
Jasmin berättar att responsen genomgående har varit positiv.
– När man ser ut på ett visst sätt, en svart muslimsk kvinna, och lyfter förorten förväntar man sig nästan hat men 99,9 procent har varit positivt. Jag hoppas att jag inte jinxar något nu, men det får mig att vilja köra på.
– Edu är kort för education, men det handlar inte om att vi i förorten är mindre bildade utan om att sprida kunskap. Med tiden märkte jag att folk tolkade det som ”är du orten”, eller att namnet hade dubbelt budskap. Om jag ska vara ärlig var det från början bara educate... men, det är en tolkningsfråga…
Numera är Edu Orten en plattform som också rymmer workshoppar, en videoserie och handledning. Det handlar såväl om samarbeten med fritidsgårdar och sportföreningar som unga som hör av sig om råd. Hösten 2022 startade också Jasmin med flera föreningen Studiegården som hon numera är verksamhetsansvarig för.
– Vi säger att vi är Sveriges första fritidsgård med studieprofil. Timmarna är generösare än traditionell läxhjälp och i vår verksamhet ryms även kontakt med vårdnadshavare, uppföljning och skolbesök.
Studiegården håller i verksamhet utanför skoltid som är kostnadsfri och öppen för alla som studerar. Foto: Studiegården
Studiegården håller i verksamhet utanför skoltid som är kostnadsfri och öppen för alla som studerar, från förskoleklass till gymnasiet. Sedan starten har de haft öppet två dagar i veckan i lokaler på Röda Korsets folkhögskola i Skärholmen. Hit kommer man för stöttning eller för en plats att kunna plugga i lugn och ro på.
– Vi vill så klart kunna ha öppet mer och samverkar med stadsdelen och de kommunala skolorna men det är svårt att få till finansiering. Finansiärer tycker att det hänger på politiker, politikerna på skolan och skolan på kommunen. Det går runt i en cirkel. Vi vill kunna göra mer än att bara släcka bränder, men det är en utmaning.
Jasmins vision är att fortsätta jobba med utbildningsfrågor.
– En skola med samma förutsättningar för alla är en röd tråd i allt jag gör. Dagens skola är inte jämlik, och att vilken geografisk plats du bor på avgör är oacceptabelt. Målet är att uppmärksamma frågan i svenska förorter och hela landet.
På senare år har Edu Orten inte släppt avsnitt lika frekvent eftersom Jasmin fokuserar på arbetet med Studiegården.
– Jag älskar det jag gör och brukar säga att jag har världens bästa jobb med världens sämsta förutsättningar. Här tänker jag att min uppväxt i förorten och min religiösa bakgrund som praktiserande muslim har format mig. Det är härifrån jag får min kraft, det som får mig att värna om hjälpsamhet och gemenskap, och det är något jag är tacksam för. Det kommer med sina utmaningar men jag vet att det gör skillnad. Att plattformen betyder mycket för många, och för mig. Det handlar om att ge och få, inte ge och ta.
Text: Elin Mellerstedt, Bild på Jasmin Nasser: Christopher Fabes