Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

En underbar vardagsnära bok om material och materialitet

Bokrecension

2021-09-13

Material och materialitet. Hållbar utbildning för de yngsta (Natur & Kultur) av Gunilla Essen och Leicy Olsborn Björby är en underbar bok om och för de yngsta – där material och stunder i vardagen får betydelse, skriver Nina Odegard, docent vid universitetet i Sørøst-Norge, Porsgrunn och författare till boken Återbruk som kreativ kraft, som här recenserar Material och materialitet för Modern Barndom.

Första gången jag som höll den här boken i min hand var det sommarlov. Sedan har den legat på en central plats i mitt hus där jag passerar varje dag. Mitt omedelbara möte med boken var dess framsida, fotot, den entusiastiska barnkroppen med två pennor, en i varje hand. Du kan nästan känna barnets engagemang. På så sätt blir det första mötet med den här boken en materiell upplevelse – något i den drar oss mot den.

Bokens stora styrka handlar om de yngsta barnens stunder i vardagen och det jag skulle kalla intra-relationer (Barad, 2007; Odegard, 2021) vilka skapas i mötet med bokens alla vardagliga situationer och bilder. Dessa berör starkt och jag känner så väl igen det här från de yngstas praktik, och tänker att ”det är här det händer!” och samtidigt får jag estetiskt utforska vad det är som händer här med författarna, och de möjligheter som uppstår i reflektionen och i att vara med i det som utforskas.

Hela boken igenom får vi ta del av dokumentationer från pedagoger, författarnas tolkningar (vår egen tolkning) och pedagogreflektioner. Genom alla dessa olika ingångar till varje händelse kopplas Vad och Hur till Varför, som görs till det centrala i denna bok. Material och materialitet är fylld med inspirerande konkreta exempel som ger stöd och verktyg för pedagogers arbete med de yngsta barnen. Den bjuder också i sin helhet på ett antal materiella möten; mellan författarna, bilderna, begreppen och orden, bokens avsikter, marginalerna med frågor och reflektioner. Dessa olika materialmöten gör något med läsaren, bokens innehåll är mycket engagerande.

I inledningen gör författarna ett begreppsmässigt förtydligande om att material ersätter ordet leksak. Det är en viktig manifestation för bokens perspektiv – och för att inte stänga för eller kategorisera olika saker att vara det ena eller det andra och att se på materialens (och materialiteternas?) betydelse för barn och pedagoger. Essen och Björby delar upp material i vardagsmaterial och tilläggsmaterial, vilket fungerar bra. Varje material behandlas noggrant och följs upp med olika förslag som förskolans pedagoger kan fortsätta att arbeta med. Författarna söker också, i text och bild, skapa en kultur där hållbart lärande värdesätts samtidigt som de på ett konkret sätt kopplar ihop det med ett hållbart förhållningssätt gentemot olika material.

Författarna ger sig också i kast med att förklara det de beskriver som ett begrepp som är svårt att förstå, nämligen materialitet: ”Materialitet är ett begrepp som bygger på ett sätt att se på världen, tingen i den, och dess kopplingar till oss människor. Att tänka och tro att materialen runt omkring oss påverkar och inverkar på oss, medvetet eller omedvetet.”, skriver de. Här skiljer sig vår förståelse av begreppet en del. Materialitet handlar inte bara om människors möte med material, utan om all materia. Vilket innebär att tårar, mat, kroppar, djur, element och så mycket mer (Se, Hultman & Lenz Taguchi, 2010; Odegard, 2012; Rossholt, 2010) är i besittning av materia och kan verka på oss, med oss, i oss. Men i detta sammanhang ses materialitet utifrån sitt förhållande till material, och så sett fungerar det också som förståelse utifrån det syftet, även om jag inte kan låta bli att sakna kopplingen till hållbarhet här när det gäller materialitet.

Att göra material, materialitet och hållbarhet begripligt och praktiknära för förskolefältet är viktigt och nödvändigt. Kunde författarna ha valt att även behandla det mer teoretiskt grundligt? Det är en krävande balansakt, som fackboksförfattare kämpar man med att upphäva skillnaden mellan teori och praktik (Lenz Taguchi, 2010). En väldigt praktiknära bok kan riskera att förenkla det mest centrala som den vill berätta om. Om denna bok gör det blir upp till läsaren att avgöra.

När det är sagt, är den här boken enligt min mening väldigt bra och lever upp till författarnas intension. Den är fantastiskt praktiknära, praktisk och pedagogisk.

Nina Odegard
docent vid universitetet i Sørøst-Norge, Porsgrunn

(översättning: M Herngren)

Referenser:

Barad, Karen. (2007). Meeting the universe halfway: Quantum physics and the entanglement of matter and meaning. Durham: Duke University Press.

Hultman, Karin, & Lenz Taguchi, Hillevi. (2010). Challenging anthropocentric analysis of visual data: A relational materialist methodological approach to educational research. International Journal of Qualitative Studies in Education, 23(5), 525-542.

Lenz Taguchi, Hillevi. (2010). Bortenfor skillet mellom teori og praksis: en introduksjon til intra-aktiv pedagogikk i barnehagefeltet [Going beyond the theory/practice divide in early childhood education: Introducing an intra-active pedagogy]. Bergen: Fagbokforlaget.

Odegard, N. (2012). "When matter comes to matter - Working pedagogically with junk materials." Education Inquiry 3(3): 387-400

Odegard, Nina. (2021). Aesthetic explorations with recycled materials. Ideas, concepts and phenomena that matter. (Doctoral), Oslo Metropolitan University, Oslo.

Rossholt, Nina. (2010). Gråtens mange ansikter: toner og tempo i barnehagen [The many faces of crying: tones and tempo in early childhood centers]. Nordic studies in education, 30(2), 102-115.

Boken går att beställa här

Modern Barndoms intervju med Nina Odegard våren 2021

Prenumerera på Modern Barndom till dig eller till din förskola/skola