Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

Parkleken viktigare än någonsin

2021-09-21

Efter flera decenniers framväxt finns det som mest runt 250 parklekar i Stockholm under 1980-talet. Idag finns det bara cirka 40 kvar av dessa unika zoner för lek i samhällsbygget, där generationer av stadsbarn och deras familjer har kunnat mötas, leka, fantisera, vara kreativa, testa aktiviteter, utveckla sina förmågor och röra sig mer fritt ute än vad som annars är möjligt i en stad. Även om ytterst få barn har tillgång till en parklek idag, i såväl Stockholm som i andra svenska städer, är de viktiga och borde få vara det för fler barn. Kanske något som fler börjar inse nu, med pandemin. Några som har vetat det länge är sex parklekspedagoger som konstnären Camilla Carlsson bjöd in till ett publikt samtal i Fagerlidsparken i Hökarängen en sensommardag och som hon här berättar mer om.

– Jag får betalt för att leka, säger Leif ”Leffe” Petterson från parkleken Kristallen i Solberga under Konsthall C:s panelsamtal ”Att arbeta med lek, om lek och parklekverksamhet” i samband med utställningen All Makt Åt Fantasin som Modern Barndom tidigare skrivit om.

Mer om Konsthalls C:s utställning här

Leif är en förebild, liksom panelens andra medverkande: Peter Björklund, fd parkleken Skyfallet i Björkhagen; Thomas ”Toto” Munkhammar, parkleken Forsängen i Farsta; Johanna Samuelsson och Lena Lenis Schjölin, parkleken Rålambshovsparken på Kungsholmen samt Victoria ”Vickan” Tenggren, parkleken Högalid på Södermalm.

Lekpanelen, bakre raden från vänster: Thomas Munkhammar, Leif Pettersson, Peter Björklund. Främre raden: Johanna Samuelsson, Victoria Tenggren och Lena Schjölin. Foto Anna Drvnik/Konsthall C.

När jag i efterhand får frågan om att skriva om detta samtal – och om parklekens roll och betydelse – ger det mig möjlighet att reflektera över vad dessa parkleksproffs sa, men också att lyfta fram parkleken som den viktig zon den är och har varit för lek i samhällsbygget.

Panelsamtalet i Fagerlidsparken, där den idag nedlagda parkleken Fagerlid* en gång låg, är en avslutande programpunkt i Konsthall C:s utställning All makt åt fantasin – staden som lekplats. I utställningen har ett av mina konstnärliga verk, Lager av lek, där jag har studerat lek över tid i parkleken Fagerlid, gett besökarna en inblick i parklekens värld. Men det är parklekspedagogerna som är de verkliga lekexperterna. Deras samtal tar sin början i miljöns och materialens betydelse för lek – och publiken får ta del av bildcollage från deras olika parklekar.

Parkleken Kristallen, Solberga. Collage: Camilla Carlsson 2021

– Det finns ett tänk bakom miljön, förklarar Lena Schjölin, som tillsammans med kollegan Johanna Samuelsson tydligt visar hur parkleken Rålis fungerar som en zon för lek.

När jag besöker Rålambshovsparken (”Rålis”) tidigare under sommaren håller båda i var sin skruvdragare. Det märks att deras parklek är en levande verksamhet, en lekmiljö som ständigt underhålls. En målad varningsskylt för zoombies (mobilanvändare) uppmanar på ett roligt sätt besökarna, även vuxna, att lägga ifrån sig mobilen och närvara i leken.

Miljön i ”Rålis” ger ingångar för både små och stora, exempelvis cykeln som är ombyggd till glassbil. Jag ser hur frågan ”Vad har du för glass?” leder barn vidare i lek. Barnet blir glassförsäljare, lyfter luckan och tar leende upp en av glassarna (i trä) som hänger i snören!

Här finns många målade figurer från barnböcker, filmer, mm, vilka väcker lekminnen till liv även hos äldre besökare. Det de lekte som barn kan de nu föra vidare till nästa generation.

Skylt och ombyggd cykel, parkleken Rålambshov. Foto: Camilla Carlsson 2021.

Alla sinnen är inblandade i lek! Vi tittar på en bild från Björkhagen 2008 med en miljö som bjuder in till hissnande äventyr (bilden här under).

– Vi använde innerslangar och madrass under, berättar Peter Björklund om hur de skapade en egen klätterdjungel på parkleken Skyfallet, där det fanns många egentillverkade lekredskap. Idag är allt borta, parkleken nedlagd, men namnet ”PP” lever kvar: Det står för Peter Park, som medborgarna namngav parkleken efter Peter Björklund.

Panelen representerar parklekar i Stockholms innerstad och förort. Det geografiska läget spelar roll. Leif Pettersson berättar om alla ”stammisar”, det vill säga de besökare som kommer ”minst två gånger i veckan, gärna flera år i rad” till hans parklek Kristallen, som ligger i ett bostadsområde med flerfamiljshus från 1950-talet. Nytt för i år är Trollstigen där Leif med kollegor har skapat ett lek- och naturspår – med balansstockar, skyltar, fladdermusholk – som hänvisar till både till djurliv och fantasi. Många parklekar fungerar också som utflyktsmål för tillfälliga besökare. Oavsett har parklekarna högt besökstryck.

Lekmiljö parkleken Skyfallet 2008. Foto: Camilla Carlsson

Går det att lära lekfullhet?

Det framgår att panelen snarare lärt av andra inom parklek. Om någon vill utbilda sig nämns fritidsledare och fritidspedagog, men arbete i parklek är så mycket mer! Framför allt lekkunnandet, hur tar man vara på det? Parklekspedagogerna bär på en tradition som går tillbaka till slutet av 1930-talet, då de första parklekarna med lekledare kom. 

Johanna Samuelsson och Lena Schjölin visar en del av kulturarvet, klädda i blå parkleksförkläden likt lekledarna på 1950-talet då de flesta var kvinnor. Peter Björklund lägger till att killarna hade blå byxor och vit tröja, ”men det försvann senare på 1970-talet”.

Parklekens historik 

Parkleken startade i kommunal regi omkring 1936, på försök med sommarlek i två innerstadsparker i Stockholm, lite senare som året-runt-verksamhet i fler stadsdelar. Redan från början hade parkleken utbildade pedagoger som stimulerar lek, spel och aktiviteter. Parkleksinspektör Stina Wretlind-Larsson ledde verksamheten i cirka 40 år, underställd stadsträdgårdsmästare Holger Blom. Parkleken utvecklades och organiserades till förebild: 1958 hölls ett seminarium i FN:s regi och parklek spreds internationellt, och till andra svenska städer som Göteborg, Karlstad, Malmö, Helsingborg, Lund, Norrköping, Västerås, Uppsala, Sundsvall m fl. Som mest fanns det över 250 parklekar i Stockholm på 1980-talet, då det tillkom djurhållning och bygglekplatser där barn och pedagoger tillsammans byggde större lekredskap- och lekmiljöer.

Arbetsbeskrivning för anställda i parkleken, 1980-tal då parkleken i Stockholm organiserades under Stockholm Fritid. Stockholms stadsarkiv.

Idag, under pågående Covid-19 pandemi framstår parklekarna som än viktigare, behovet av mötesplatser ute ökar – parkleken bygger på uteverksamhet med aktiviteter anpassade efter årstiden. Under pandemin har restriktionerna förhindrat inomhusverksamhet.

– Parklekshusen är också viktiga, framhåller Victoria Tenggren från parkleken Högalid. Ibland är det lättare att lära känna barnen, ungdomarna inomhus, fortsätter hon. Johanna Samuelsson tar vid och berättar om när några högstadieelever under en håltimma kom in i parkleken ”Rålis” och blev förundrade: ”Har ni tid med oss?” frågade de. ”Ja, det här är mitt jobb”, svarade Johanna och satt sig ner och spelade spel med dem. Det blev ett främjande möte. I parkleken finns tid för lek, vilket är sällsynt idag.

Lek i stadsdelen, collage från respektive parklekar. Collage: Camilla Carlsson 2021

Thomas Munkhammar lyfter betydelsen av kontinuitet. Exempelvis aktiviteten ”snickring” varje måndag i hans parklek, Forsängen. Parklekens många och återkommande erbjudanden, tillgång till material tillsammans med pedagogernas engagerade arbete skapar tillit, rörelse och glädje i respektive stadsdel. I Forsängen tänds grillen varje torsdag eftermiddag, en tradition för generationer av besökare. Trivs de vuxna får barnen längre tid att leka! Och barnen, de har stenkoll och är delaktiga i verksamheten:

När Thomas visar mig runt och jag fotograferar i Forsängen inför vårt panelsamtal, cyklar ett barn fram och frågar ”Vad gör du, Toto?” I parkleken är barnkonventionen implementerad sedan länge.

Under rubriken ”Lek i stadsdelen” visar jag bilder från parklekarnas familje- eller vårfester, skollovsaktiviteter, midsommarfirande, isbana, djurhållning, bygge av skateboardramp osv.

Parklekarna välkomnar besökare från 0 - 100 år, ur lekperspektiv möjliggör det lek i blandade åldrar. Ofta blir Öppna förskolan en ingång för föräldrar med små barn (0 - 5 år), men för att långsiktigt nå besökare, särskilt skolbarn, krävs andra erbjudanden än enbart fasta lekredskap. Parkleken Kristallen är ett gott exempel med både djurklubb och lådbilsbygge. Just bygglek där barn och pedagoger tillsammans utformar lekmiljön skapar delaktighet och inflytande, där byggs relationer lika mycket som träkonstruktioner! Bygglek var och är fortfarande en del av parkleken, om än i mindre skala idag. Varför inte återinföra byggklosslådan med sina ”200 klotsar” som det står i parkleksutredningen från 1963?

– Parklek är en billig investering, påpekar Lena Schjölin. Men parkleken är också beroende av fler professioner än parklekspedagogerna när det gäller drift, underhåll, och inte minst: att ha chefer och politiker som är insatta dess verksamhet.

I publiken i Fagerlidsparken denna lördag ryms fler pedagoger, konstnärer, forskare, arkitekter, samhällsplanerare, en chef för stadsutveckling och boende i området. Under samtalet bidrar även Christer Dahl, lekparksföreståndare för parkleken i denna park under åren 1972 - 84. Tillsammans besitter vi ett stort kunnande och kollektiva minnen, men om vi blickar framåt?

År 2037 fyller parkleken 100 år. Hur värnar vi dessa platser för lek – ja, barns rätt till lek?
När det är dags att avsluta samtalet är vi överens om att lek är en långsiktigt socialt hållbar verksamhet. I eftersnacket skrattar vi, någon utbrister ”Det är dags för en ny film om parkleken!”

Se gärna filmen om parkleken från 1970

Hos parklekspedagogerna har jag många gånger sett glimten i ögat, leksignalen för ”nu-leker-vi” när de möter barn och besökare.

Som konstnär ser jag också parklekarna som zoner för skapande och fantasi. Vi behöver träna på vår föreställningsförmåga, dela fantasier, kreativitet för att i förlängningen kunna hitta lösningar och kollektiv handlingskraft, i synnerhet vad det gäller klimatet. Lek är således viktigt både för individen och samhället. Gestaltad livsmiljö är formulerad som politiskt mål idag. Här, precis som i vårt panelsamtal, lämnar jag de avslutande orden till Arvid Bengtsson, fd stadsträdgårdsmästare i Göteborg som redan 1981 skrev:

”Lekmiljö är avsevärt mer än lekplatser.
När det gäller barn är det fråga om
ingenting mindre än en livsmiljö,
och den miljön är produkten av
våra gemensamma ansträngningar.”

* Parkleken Fagerlid drev verksamhet 1956/57 till 2020 då parklekverksamheten lades ned, beslut Farsta stadsdelsnämnd. Stort lokalt engagemang stoppade rivningen av parkleksbyggnaden. Hökarängens stadsdelsråd, en ideell allmännyttig förening har avtal med Farsta stadsdelsförvaltning att driva verksamhet vidare.

Camilla Carlsson
konstnär, konstpedagog/ateljerista

Camilla Carlssons verk "Lager av lek" på Konsthall C. 

Parkleken idag

Parklek är en öppen och kostnadsfri lek- och fritidsverksamhet, med främst uteaktiviteter anpassade efter årstiden. Här är alla välkomna (0 - 100 år), men fokus ligger på barn och unga.

Parklekarna erbjuder rikligt med lekmaterial: styltor, bollar, klubbor, cyklar, möjlighet att snickra, måla, odla, liksom olika spel, lådhockey, kulbanor, mm. Vissa parklekar har även djurhållning, spolar isbanor vintertid med möjlighet att låna skridskor och hjälmar.

Parklekarnas många skapande verksamheter, familjekvällar, grillmöjligheter mm gör dem också till viktiga mötesplatser, ett slags demokratiska vardagsrum i respektive stadsdel.
De flesta parklekshus är från 1970-talet, och i behov av renovering.

Parklek finns idag kvar på ett 40-tal platser i Stockholm, därutöver i bland annat Göteborg, som har fem bemannade lekplatser (delvis beroende på årstid) och Karlstad som har tre parklekar. Malmö har en bemannad bygglekplats med odling och Örebro har testat en bygglek sommartid. Andra städer som tidigare har haft park/bygglekar är Helsingborg, Lund, Norrköping, Västerås, Uppsala, Sundsvall, m fl.

Idag är parklekarna inte längre centralt organiserade, även om viss samordning är på gång i Stockholm, så deras värdegrund är helt avhängig deras pedagoger.

Prenumerera till dig eller din förskola/skola - eller beställ lösnummer