Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

Barn måste få ställa de filosofiska frågorna först

2021-09-27

– Filosofi är en långsam process. Wittgenstein har sagt att vi filosofer måste hälsa varandra med ”Ta din tid”. Det måste förskollärare till barnen också – och till varandra, säger Viktor Johansson, docent vid Södertörns högskola och författare till bland annat Filosofi i tidig barndom: omedelbarhetens pedagogik, när Modern Barndom ringer upp en söndag morgon med nyfikna frågor inför hans första föreläsning för Reggio Emilia Institutet, om filosofi i tidig barndom. Fast hans veckor varit späckade, därav denna söndagstid, som han dessutom glömt bort, gör han detsamma själv; tar sig tid.

Det huvudsakliga temat för din forskning har varit filosofiska aspekter av interaktion mellan barn och vuxna, framför allt yngre barn i relation till förskola. Hur kommer det sig?

– Jag började utbilda mig till gymnasielärare och upptäckte då hur spännande det var med filosofi, och hur mycket det är i filosofin som talar till lärarutbildningen. Redan när jag hade foten inne på universitetet bestämde jag mig också för att jag ville doktorera så när den möjligheten kom tog jag den. Kort kan man säga att jag i min avhandling intresserade mig för Wittgensteins ”dissonanser” mellan vuxna och barn, men ju mer jag höll på desto mer sjönk åldern på barnen, från gymnasiet till allt yngre barn, förklarar Viktor och fortsätter:

– Förskolan är helt enkelt det mest roliga och spännande. Och idag är jag glad över att få vara ute så mycket på förskolor. Det är en glädje bara att få vara där. De senaste åren har jag också kommit att ägna mig allt mer åt barns egna filosofiska funderingar, som hela tiden är så närvarande.

Ett intresse som bland annat ledde till att han fick en fråga om att skriva en bok om detta för förskollärarstudenter för några år sedan, det som kom att bli Filosofi i tidig barndom: omedelbarhetens pedagogik. Han har även skrivit Literature and Philosophical Play in Early Childhood Education: A Humanities Based Approach to Research and Practice.

Vad kan filosofi betyda för en förskolekontext?

– Det kan betyda mycket olika saker, det beror på vem man pratar med. Om du pratar med mig kan det till exempel handla mycket om barns tankar och existentiella frågor. Men i mitt arbete tillsammans med en kollega i Aotearoa, Nya Zeeland, så handlar det om den unika aspekten i hur just förskollärare rör sig in i världen tillsammans med barnen. Idag talas det ju mycket om emergent litteracy (individens förberedelse inför att skaffa sig en skriftspråklighet, reds anm) inom förskolesammanhang. Men filosofi fungerar egentligen på samma sätt och då inte bara när det gäller läsandet utan inför alla ämnen som barnen kommer stt möta. Allt börjar som filosofi: läsandets filosofi, matematikens filosofi, naturvetenskapens filosofi... Barn måste få ställa sig frågor om dessa först, vad matematik är till exempel, och det måste förskolan präglas av.

– Möte med tidig barndom är nämligen ett filosofiskt möte, säger Viktor, för vad är det egentligen att se på en fråga som filosofisk? Jo, att man ställer sig grundläggande frågor om att röra sig i världen.

Han nämner en konferens i Italien som han varit på tidigare denna vecka och att han där valde att tala om att filosofin och filosofer behöver lyssna på barnen för att barn ställer de verkligt stora frågorna om livet och döden och att barns röster skulle kunna utmana dem.

– Flera amerikanska forskare som var där och som inte alls arbetar med barn blev väldigt intresserade av detta, att barns röster skulle kunna hjälpa dem att se på filosofiska frågor på nya sätt.

Inför denna intervju har Modern Barndom kontaktat tre förskolor i Östersund (Bikupan, Guldkusten och Fröhuset) som nu ivrigt väntar på att få ta del av hans föreläsning: Filosofi i tidig barndom – barnens tankar möter Platon, Wittgenstein, Kierkegaard mfl, den 12 oktober, på Reggio Emilia Institutet. De har tidigare läst hans bok Filosofi i tidig barndom tillsammans eftersom ”filosoferande intresserar oss som underlag för barns lärande”, och de berättar att de bland annat uppskattar den för ”hans sätt att ta barnens tankar och görande på allvar! Vi tror att det är viktigt och en förutsättning för ett hållbart lärande. Att barndomen är viktig här och nu!”. Varefter de också gärna passar på att ställa ett par frågor till Viktor:

Vad tror du blir vår största utmaning i att leva ett filosofiskt förhållningssätt gentemot barnen?

– Samma som den största utmaningen för filosofin överhuvudtaget. Det som Wittgenstein skrev ungefär så här om: Det vi behöver är att kunna nedstiga i ett transcendentalt kaos och känna oss hemma där. Att vi till syvende och sist alltid kommer komma till frågor som inte är grundade i det rationella och som inte går få svar på. Det handlar om att som vuxen kunna möta vår egen kunskapsbegränsning och känna oss hemma där. Att vara trygg i de svåra frågorna med barnen.

– Filosofi är en långsam process, fortsätter Viktor och citerar åter igen Wittgenstein, att filosofer när de hälsar på varandra måste säga ”Ta dig tid”, och att detsamma måste förskollärare göra gentemot både barnen – och mot varandra.

– Att kunna stanna upp när de där viktiga frågorna kommer! Vi möter ju barnen med all kunskap och erfarenhet som vi har, vilket gör att vi kan förstå barnen, men det kan också vara till ett hinder för att förstå barnen. För det är inte säkert att det stämmer, det vår erfarenhet och kunskap säger oss, för barnen tar alltid med något nytt som vi inte kan se först.

– Jag känner ju till Reggio Emilias pedagogiska filosofi och uppskattar särskilt de hundra språken. Men vi vuxna är oftast duktiga på att lyssna på enbart tre-fyra språk och då hör vi ju inte de andra 97 så bra. Man kan tänka att det är som när vi är utomlands och hör många olika språk och plötsligt urskiljer någon som talar svenska längre bort, och hör det, men de andra missar vi. Det här kan vi förstås inte ändra, men det är viktigt att vi är medvetna om det.

Hittills har Modern Barndom bara hunnit ställa tre frågor och skulle gärna ställa 97 till men Viktor Johansson ska få ha sin söndag med familjen – och så kommer han ju få berätta desto mer på sin föreläsning. Men en får det bli, från Bikupan, Guldkusten och Fröhuset:

Hur ser du på förskolans roll i samhället då du skriver om barnens som världsmedborgare?

– Vår förskola är väldigt präglad av svensk pedagogisk kultur. Det blir tydligt om man jämför vår förskolas läroplan med våra grannländers. Inte för att det är fel i dessa värden men vi måste kunna spränga upp den dörren och öppna också för andra värden och kulturer. Det har blivit särskilt tydligt för mig i den forskning jag håller på med nu kring samiska förskolor, hur kulturbunden och begränsande vår läroplan är för dem. Ja hur svårt det är för dem och hur mycket de måste kämpa för att kunna verka för sin traditionella kultur i sina förskolor.

– Barnet är ju i första hand kosmopolit, redan grekerna såg människan som det. Vi föds in i världen som världsmedborgare innan vi blir annat som del i en institution, ett samhälle, ett land… Om man har den barnsynen får man ett annat förhållningssätt, det är viktigt. Det tycker jag också att många förskolor har, att man i första hand ser barnen som världsmedborgare snarare än förskolebarn.

Text Maria Herngren

Nyfiken på Viktor Johanssons föreläsning

Prenumerera på Modern Barndom till dig eller till din förskola/skola