Hållbar framtid kräver barnens möjlighetstänk

Petra Nilsson och Maria Rellmar

Petra och Maria berättar att de sedan 2017 arbetar med projektet ”Hållbar värld” på Hjärnarps förskola.

– Barnen är så himla bra på att tänka nytt, de har inga begränsningar. De har kreativa tankar och ser inga hinder, utan möjligheter istället, säger Maria.

Något som projektet fokuserat på är att skapa förutsättningar för barnen att kunna vara med och påverka med sina kreativa och lösningsfokuserade idéer.

Vi vill skapa en tro på att man kan förändra världen till det bättre. Det vi vill ge barnen är hopp och framtidstro.

– Vi har lutat oss mot barnkonventionen för att uppmärksamma barnen på att de har rättigheter, fyller Maria i.

Petra minns att barnen inledningsvis ställde frågor som ”vad får jag leka med?” innan de tillsammans med barnen gick djupare in i vad det innebär att ha rättigheter på flera nivåer.

– I början var det en utmaning att ge barnen en förståelse av begreppen inflytande och delaktighet och vad det innebär att vara med och bestämma. Det var viktigt att vi som pedagoger pratade om vad dessa begrepp betyder, minns Maria.  

Under 2020 inledde de ett samarbete med Ängelholms politiker inför att en ny miljöplan skulle tas fram. Maria och Petra framhåller att det kan vara svårt att som politiker komma in i en barngrupp när barnen inte är vana att uttrycka sina tankar och önskemål. Därför underlättade det att de tidigare hade arbetat med ett projekt som handlade om platser där barnen fick möta några som jobbar inom kommunen.

– De skulle anlägga en ny park och en parkingenjör kom hit och pratade med barnen om vad de önskade i parken. Det blev ett samarbete med kommunen redan på den tiden, förklarar Petra.

Petra och Maria berättar om vartannat om hur politikerna inför den kommande miljöplanen frågade dem om vad barnen tycker är viktigt för en hållbar framtid.

– Vi tog med oss frågan till barnen och de hade massor av kreativa idéer!

– Det var mycket tankar kring tillgänglig natur, att kunna fortsätta bada i havet.

– Och allt ifrån att vi måste köra mer buss så det inte blir så mycket avgaser till att bin är viktiga.

– Barnen gav konkreta exempel på hur de vill ha det.

– Jag blev verkligen imponerad av att barnen var så kreativa och tänkte så brett. De konstaterade till exempel att naturen är viktig men att vi också måste ha hus att bo i, tillsammans kom de fram till att vi kan ha naturen på taken. De hade idéer om att höga hus är bättre för de tar inte så mycket mark. Barnen kommer från en by på landet som domineras av radhus och villor, ändå kom de på tanken att bygga höga hus, säger Maria och ger ytterligare exempel på barnens kreativa tänkande.

– I vår by är det rätt dålig kommunikation, ändå tänkte de på kollektivtrafik!

Politikerbesök på Hjärnarps förskola.

– När politikerna kom tillbaka hade vi en flera meter lång vepa som vi rullade ut. Politikerna satt på golvet och lyssnade på barnen.

Efter besöket sammanfattade de barnens tankar och åsikter, som en del i de ungas perspektiv på hållbarhet, i en förstudie som gick till kommunfullmäktige.

– Det är viktigt att barnen får inflytande på riktigt och här togs det barnen tyckte verkligen till vara, noterar Petra, och Maria fortsätter på inflytandespåret:

– Vi har tänkt mycket kring hur vi kan skapa arenor för barnen att kunna vara delaktiga i sin stad och i sin miljö. Hur vi kan skapa delaktighet på riktigt.

Petra instämmer och konstaterar att barnen också är medborgare i vårt samhälle.

– Vi tänker mycket på hur vi kan organisera för lärandet på bästa sätt. Lärande sker i mötet med andra och barnen har fått mötas i olika gruppkonstellationer. I mötet med andra kan vi lära oss olika saker, dela perspektiv.

– Det här med att man är en del i en helhet har vi jobbat med på många sätt. Vi har sett ett enormt lärande genom projektet. Barnen har verkligen erövrat sin kunskap så pass att de uttrycker vad de gjort och vad de lärt sig, säger Petra.

– Vi har också jobbat med att lyssna. Det är viktigt att jag får uttrycka min åsikt, men det är också viktigt att lyssna på vad andra tycker är viktigt. Att vara med och bestämma och säga vad man tycker innebär också att man har en skyldighet att lyssna på vad andra tycker, fortsätter Maria.

Ur lyssnandet föds nya tankar och idéer. Genom att lyssna och hjälpas åt kommer barnen på ytterligare saker. Maria och Petra berättar om en tavla av August Malmström, Grindslanten, som betytt mycket i projektet.

– Motivet visar barn som bråkar om en peng, barnen kallade den Bråktavlan.

– Med hjälp av tavlan tränade vi på att sätta sig in i någon annans situation. Vi jobbade länge med denna tavla, vi plockade ut olika personer och så fick barnen ta deras plats.

Vi jobbade med olika tolkningar, vad den ene ser kanske inte den andre ser. Utifrån tavlan pratade vi om att det är så i livet också, att vi kan tolka situationer olika.

Arbetet med bråktavlan resulterade i mer än att träna på empati och tänka utifrån olika perspektiv.

– Bråktavlan blev Gladtavlan efter att barnen diskuterat sig fram till lösningar för att barnen på tavlan skulle må bra.

När vi behöver börja runda av intervjun visar det sig att det inte bara är barnen som lärt sig saker genom projektet.

    – Vi vuxna kan vara snabba på att se att saker och ting inte fungerar. Av barnen har vi lärt oss att se möjligheter istället. Ingen sitter på den rätta lösningen, det är tillsammans vi kan hitta dem. Vi är angelägna om att möjliggöra och viktiggöra barnen och deras roll som medborgare i vårt samhälle, säger Maria.

    – Vi tar med oss deras positiva syn på framtiden. Den måste vi alla ha med oss, tillsammans kan vi göra skillnad, säger Petra hoppfullt.

Text: Jennica Norling Karlsson

Bilder: Hjärnarps förskola