Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

Bild 1: Reliefer som fyra och femåringar gjort i ett arbete om mekanik och maskiner på förskolan Fyrbåken (till vänster). Studier av olika sorters blad, 3-4 åringar från förskolan Vintergatan (till höger). Bild 2: Reliefer som fyra och femåringar gjort i ett arbete om mekanik och maskiner på förskolan Fyrbåken (till vänster), Treåringar på förskolan Långe Erik har tecknat i lera: Stjärna, blomkorv, båt, mamma och jag (till höger).

Ny kurs för ateljeristor

”Förfina sina strategier för att barnen ska få försjunka och se något nytt och oväntat”

2020-10-15

Nästa år startar Reggio Emilia Institutet en ny utbildning, en fortsättningskurs för verksamma ateljeristor som vill fördjupa sin praktik och använda sig av de expressiva språken på ett sätt som breddar innehåll och fantasi. Två som vet mycket om det är Karin och Karin.

Karin Brandt-Weiss är ateljerista i Skarpnäck och del av institutets kursledning för den vanliga ateljeristautbildningen.

Karin Furness är konstnär och författare till "Formulera : bild och projekt i förskolan", och under många år verksam som bildpedagog i Skarpnäck, därtill ledare för många bildkurser. Nu vill de gärna dela med sig lite av sina tankar om nya fortsättningskursen för ateljeristor i en mejlkonversation dem emellan för Modern Barndoms läsare.

Hej Karin!

Vad kul det ska bli att få göra en fortsättningskurs för verksamma ateljeristor! Det är ju en engagerad och kunnig grupp och nyckelpersoner om man önskar fördjupa praktiken på förskolorna.

Jag träffar ofta på personer som gått en ateljeristautbildning och som är väldigt nöjda med de kurserna. Men det verkar som många sen ofta hamnar i att bygga upp avdelningar som har det kämpigt eller att fixa innemiljön på en förskola. Kanske kan en sån här kurs stötta dem att komma vidare i att jobba mer medvetet med korta och långa projektarbeten.

Jag tror att man hela tiden måste driva utvecklingsarbete på sin förskola för att bli mer kunnig själv inom både det pedagogiska och ämnesmässiga innehållet.

Vi måste hålla på mycket med den estetiska dimensionen, hur man kan fördjupa ett innehåll genom att lägga till ett expressivt språk. Det gäller ju att vrida och vända på uttrycken så att det blir både lekfullt och seriöst. Jag menar att det är något mer än att bara erbjuda barnen olika material. Man behöver förfina sina strategier för att barnen ska få försjunka och se något nytt och oväntat. Man vill ju att barnen ska kunna fördjupa och kanske modifiera sina tankar.
När vi diskuterade litteratur kom du med förslaget att leta fram texter av Malaguzzi. Det gillade jag jättemycket. Det var vad jag drogs till från början när jag kom i kontakt med Reggio Emilia. Malaguzzi använde så många perspektiv samtidigt och hämtade inspiration från både vetenskap, teater och psykologi.

Vi har ju båda ett stort intresse för samtida konst, som jag tycker är en sån bra kunskapskälla för att hålla sig informerad om tankestråk i tiden. Det måste vi använda oss av på nått sätt.
Sen har vi pratat om att hela kursen ska baseras på det man gör i någon barngrupp på sin förskola, att vi går rakt på praktiken, kollar på observationer, projektformuleringar osv. Men vi ska naturligtvis rikta in oss mycket på de estetiska språken.

Nu jobbar jag inte ute på förskolor längre utan mest med egen konst, så jag får väl luta mig mot dina vardagserfarenheter.

Du har ju själv både gått utbildningen och jobbat som ateljerista. Vad tänker du att man behöver mer av i en kurs?

Hälsningar Karin F

Hej Karin och tack för dina tankar!

Jag håller med dig, det ska verkligen bli roligt att få skapa en kurs för ateljeristor som arbetat en tid och fånga upp deras frågor.

Jag tror att många skulle vara hjälpta av att få forska i ”ateljeristaidentiteten” och det särskilda som ateljeristan bidrar till i en pedagogisk praktik. Det skulle vara intressant att hålla ett öga på den egna och gruppens tankeprocesser och aktivt arbeta med ett kontinuerligt processkrivande under kursens gång.

Vi behöver skapa en bra rytm av praktiskt utforskande av estetiska språk och djupdykningar i dokumentationer från pågående arbete. Att få vara noggrann och låta läsning och analys av observationer få ta plats. Som ett komplement till detta nogsamma arbete behöver vi söka oss utanför förskolans tankestrukturer och ta del av helt andra former av kreativitet.

Jag ser fram emot att tillsammans med dig sätta samman ett intressant bildmaterial, konstböcker och sondera vad i kulturutbudet som skulle kunna vävas in under kursen. Du pratade om att pröva lite okonventionell kurslitteratur och kanske välja ett skönlitterärt verk. Det tyckte jag var intressant.

Jag tänker att det för oss som kursledare blir viktigt att inte hamna i gamla hjulspår utan att skapa en fortbildning som rimmar väl med ateljeristans förhållningssätt. Att nyfiket söka sig till nytänkande som kan lyfta och förbrylla pedagogiken.

Hälsningar Karin B-W

Hej igen!

Ja visst, vi pratade om boken ”Ålevangeliet” som rör sig mellan fakta och personliga minnen. Tänk om man kunde hitta mer sån litteratur. Det kommer ju ut en massa om naturen, ny forskning om svampar och insekter. Det är nog lätt att hitta. Men vi har ju också pratat om att jobba lite mera med staden, eller människan i staden. Sen tänker jag på ett ämne som är eftersatt och det är teknik. Om man verkligen vill att barn ska arbeta med teknik och konstruktion krävs ju något mer än bara byggmaterial. Kanske konstruera i papper och i tyg. Kläder innehåller ju en massa konstruktionstänkande, eller hur man gör en väska och en hatt.

Det knivigaste i alla jobb tycker jag är att både lyssna, observera och samtidigt fördjupa kvalitén och komma med den vuxnes tillägg. Rätt som det är har man förtjusats av sin egen idé som barnen ska försöka förstå sig på.

En sak som jag tänker med den samtida konsten är att den innehåller så mycket blandningar av konstföremål, performance och film. Det är former som jag tycker är lockande att använda sig av och som ligger mycket nära det barn gör spontant. Samtidigt kan det bli bara på ytan om man inte fördjupar språken också.

Nu kommer Giacometti till Moderna, tänk vad kul att få se dessa skulpturer, teckningar och målningar som vibrerar av liv! Jag kommer ihåg att vi gjorde ett spännande projekt i Skarpnäck för massa år sen om människan. Det blev jätteintressant att se hur barn i olika åldrar framställde människan. Det var ett ganska enkelt projekt men vi lärde oss väldigt mycket.

Vi har ju också pratat om att jobba en del praktiskt på kusen med projektexempel. Det måste vi göra så att det inte blir för träigt!

Hälsningar Karin F

Hej Karin!

Det vore verkligen intressant att rikta blicken mot människan som social varelse och livet i staden. Där finns en hel värld av rytmer, dofter, ljud och rörelser att fascineras av. Det finns säkert samtidskonst som berör sådana kvalitéer som vi kan ta upp och använda oss av.

Vi måste också titta närmare på projektarbeten från Reggio Emilia där barnen på olika sätt har studerat sin stad. Att arbeta projekterande med de yngsta barnen är också jätteintressant. De förhåller sig helt okonventionellt till det mesta i sin vardag. Vad kommer vi att höra om vi gör oss lyhörda för deras frågor och intressen? Där kommer filmad dokumentation säkert att bli ett viktigt redskap.

Vi hörs snart igen

Karin B-W

Nyfiken på denna fortsättningskurs för ateljeristor

Prenumerera på Modern Barndom till dig eller till din förskola/skola