”Bygga skola” borde bli skolämne

Ur det vackra uppländska landskapet nära sjön Valloxen reser sig några q-märkta byggnader som nästan ser ut som slott eller herresäte. De är dock sedan länge i behov av renovering och Margarethahemmet, en gång ett av Sveriges modernaste sjukanstalter, fungerar knappast särskilt bra som förskola och grundskola idag.

När Modern Barndom besöker Margarethaskolan några veckor innan skolavslutning har hoppet om en ny skola börjat spira igen, det som väcktes redan tre-fyra år tidigare, och som fick skolans närmre 200 elever och deras lärare att på olika sätt engagera sig under ett helt läsår i vilken skola de ville ha.

– Olle Larsson kom och frågade oss vad vi vill ha för skola och då kom vi med olika idéer, som bättre hemkunskapssalar, nya skåp till alla, vita fräscha väggar och toaletter, börjar Evelina von Euler berätta. Vi sätter oss tillsammans med hennes klasskamrater Alma Björby, Fredrik Carlén Strömberg och Jouline Svanfeldt i en tidigare mini-kemisal som verkligen visar på behovet av ny skola.

Väggarna, labb-utrustningen och inredningen är inte bara slitna utan onödiga – ”Vi använder ju aldrig det här”, påpekar de – och vad värre är gör så rummet inte fungerar för det de behöver, till exempel för grupparbeten. De försöker ändå berätta, fast vi sitter illa och det var länge sedan de jobbade med att ta fram förslag för nya skolan. Det gick ganska trögt i början, säger Alma:

– Å, vi får verkligen bestämma om vår skola, minns Fredrik Carlén Strömberg att de tänkte. Så delar han och de andra med sig av en del av idéerna, som att alla väggar skulle vara i dimglas, fotbollsplan på taket, egen caféteria ...

Olle Larsson, mannen bakom Sisyfos Fastighetsförädling som då tagit över Margarethahemmet för att bygga en ny skola, men också äldreboende, restaurang, ny trädgård och bostäder, gjorde det inte minst för att han ville samarbeta med just Margarethaskolan. När Modern Barndom kontaktar honom senare berättar han: 

– Det jag var ute efter att skapa, och varför vi tog oss an det här arbetet, var att jag och Sisyfos tycker att det här med läromiljöer är så otroligt viktigt. Antingen man arbetar med en kyrka, arbetsplatser eller som här en skola, måste man bygga för just dem. Det ska vara läromiljöer som skapar energi, ger inspiration och stolthet. Att få känna ”Det här är min skola” med stolthet är otroligt viktigt. Det kan man förstås göra genom att bygga coola byggnader men också genom att de som skall gå där får vara med och att skapa sina läromiljöer. Det är det vi vill, och det var det vi fastnade för hos Margarethaskolan – att de liksom vi vill arbeta för att skolan skall komma närmare samhället, inte som så många andra som knoppar av skolan från samhället idag. Vi vill att skolan och samhället skall vara integrerade med varandra, just som vi såg att Reggio Emilia vill. Och att processen är lika viktig som det färdiga resultatet.

Margarethaskolans elever – men också lärare – är vana att arbeta tillsammans i långa processer och ämnesöverskridande med olika projekt, och med olika uttrycksformer.

– När Olle väl kom trodde vi att nu blir det verkligen bli av. Det hade ju pratats om ny skola jättelänge här, utan att något någonsin hände, säger Alma.

Men så dök överklaganden och uppskjutna bygglov upp och många årskullar som engagerade sig har hunnit sluta, bland annat ett par av deras syskon. Jouline som börjat nyligen lär däremot få uppleva det.

– Jag hoppas verkligen det, samtidigt som jag hoppas att man inte tappar bort vårt sätt att varva teori och praktik när det blir en ny och mycket större skola med så många fler elever, påpekar hon, som kommer från en kommunal skola och har erfarenhet av ett annat sätt att jobba på.

– Nu är vi ju väldigt nära varandra, alla pratar när vi bara är en klass i varje årskurs, fortsätter Fredrik.

När det är dags för fotografering går vi ut för att ta bilder framför deras gamla skola och bort över fältet där den nya är planerad att byggas. De är ganska säkra på att denna gång blir det av, samtidigt tror de att de inte kommer att kunna påverka mer, mer än lite på detaljnivå.

– Vi litar på Olle och Sisyfos att det kommer bra, säger Fredrik.

– Alla idéer vi haft kan ju inte bli av, tillägger Alma.

För liknande projekt i framtiden finns det saker de ändå tycker skulle kunna göras bättre.

– Det har varit mycket fram och tillbaka och en lång och otydlig process för oss. Man hade kunnat vara mer tydlig för oss om hur en byggprocess går till, med bygglov och att saker kan överklagas och ta lång tid, påpekar Alma.

Innan vi skils åt undrar jag om det finns något de önskar inför hösten då bygget är planerat att starta.

– Att Olle kommer hit och förklarar för oss hur hela processen under bygget funkar, säger de nästan unisont.

När Modern Barndom någon vecka senare får tag i Olle Larsson berättar han att han skrivit ett brev om vad som ska hända framöver vilket alla elever ska få på skolavslutningen.

– Det är verkligen inte bra när sådant här drar ut på tiden i flera år. Särskilt för unga människor. Tiden äter upp energin om inget händer, då är det lätt att förlora tilliten till vuxna. Och att förstå sådana här processer är inte lätt, att några få människor som inte vill saker har mer makt än det många vill, säger Olle. Däremot anser han att Margarethaskolans elever definitivt kommer att kunna och måste påverka bygget.

Solen skiner men luften är inte längre varm utan krispigt kylig. Den skira grönska som omgav Margarethaskolan sist Modern Barndom var här har övergått till glödande höstfärger. Skolans vida gräsplan är avstängd med höga staket, och innanför står en stor grävmaskin beredd för första ”spadtaget”. Framför förskolans lilla gård finns ändå plats för en scen dit barn, ungdomar, lärare, föräldrar, byggjobbare och andra strömmar för att lyssna på skolans egen musikgrupp Fniss och invigningstal av skolans ordförande Sofia Rosmark, och Olle Larsson som utbrister ”Äntligen!” när det är hans tur, och tillägger:

– Jag garanterar att samarbetet med er elever, föräldrar och lärare nu kommer fortsätta. August kommer att finnas här varje dag.

– Ja, jag kommer snicksnacka mer er under hela hösten och vintern. För allt är verkligen inte klart än. Och eftersom vi ska göra det här tillsammans börjar vi redan idag, säger projektledaren August Michel och pekar på en stor kartong fylld av kakelplattor.

Snart har alla hämtat var sin platta för att måla på senare, till den nya skolan som kommer att stå färdig nästa höst. Grävskopan går igång, alla fikar och minglar en stund innan skoldagen fortsätter som vanligt och det är dags att lämna Margarethaskolan. Men Modern Barndom kommer tillbaka för att ta reda på hur eleverna kommer att vara delaktiga i den fortsatta byggprocessen. 

Text & bild Maria Herngren