Produkten har lagts till i varukorgen
Dina varor
-
{productName}
{productType}
{nbrItems} st {itemPrice} sek
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Din varukorg är tom.
Stäng kundvagnen
Produkten har lagts till i varukorgen
{productType}
Totalt: 0
sek EXKL moms
Stäng kundvagnen
Stäng kundvagnen
2019-11-21
– Det är inte strängare straff vi ska ha utan omhändertagande. Det skulle jag vilja säga till politikerna, säger Birgitta Knutsdotter Olofsson, professor emerita, när Stockholms kulturborgarråd Jonas Naddebo överlämnar Lekfrämjandets Lekpris för 2019 till denna lekens nestor på Junibacken i Stockholm.
– Många vet kanske inte att jag inte bara har forskat om lek utan också om ungas brottslighet, tillägger hon, vars akademiska bana inleddes med en doktorsavhandling om brottslighet bland skolpojkar och arbete på BRÅ innan hon började forska om lekens väsen och viktiga betydelse.
– Unga som åker fast är sådana som känner sig utanför, förklarar Birgitta Knutsdotter Olofsson, apropå dagens gängkriminalitet och att detta utanförskap ofta börjar tidigt, och att det behövs en väl fungerande omsorg istället för straff. En omsorg där den fria leken är omistlig, men inte fri från vuxna, tvärtom.
– Ingen har så precist pekat på den vuxnas viktiga roll som du Birgitta, framhåller Lars-Erik Berg, professor emeritus i socialpsykolog, och en av dagens talare.
Lekfrämjandet IPA, International Play Organisation, lyfter också fram det, tillsammans med mycket annat, i sin motivering:
Birgittas revolutionerande rön som hon presenterade i slutet av 1980-talet visade att barn leker regellekar och låtsaslekar redan på skötbordet och att det är den vuxne som introducerar leken i barnets liv redan så tidigt. Denna insikt vände upp o ned på gamla teorier som byggde på stadieteorier och på mer eller mindre krystade beskrivningar som försökte visa på nyttan av lek. Birgittas sammanställning av internationell lekforskning om lek lyfte fram lekens betydelse för barnet själv, lekens egenvärde, en rättighet även om leken som en bieffekt för med sig olika välsignelser, som Birgitta uttrycker det. Det är först med dig Birgitta Knutsdotter Olofsson som vi på djupet har förstått vad lek är /.../ Dina begrepp Samförstånd, Ömsesidighet och Turtagande liksom begreppet Leksignal har öppnat för såväl hur lek kan igenkännas som vilka konsekvenser leken och även icke-leken kan få för människan och till syvende och sist för samhället.
utdrag ur Lekfämjandets motivering till 2019 års Lekpris till Birgitta Knutsdotter Olofsson)
Medan talarna avlöser varandra denna eftermiddag på Junibacken sitter Birgitta Knutsdotter Olofsson ”snällt” stilla och lyssnar, fast inte hela tiden – utan hon bryter in med såväl skratt som ljudliga protester och förtydliganden – eftersom kaos ingår i leken.
– Leken är verkligen den mest nödvändiga verksamhet barn har. Om leken inte får vara fri så tvingar vuxna på identiteter på barnen, inflikar hon, apropå hur barn också söker sin identitet i lekarnas rollspel.
Talarna kommer också in på det som forskare, barnrättsorganisationer och andra ser som allvarliga hot mot barns lekmöjligheter idag: Hur utrymmet för lek minskar allt mer, inte minst på grund av vuxnas ambitioner för barn, att lära så mycket som möjligt så tidigt som möjligt genom ett slags skolifiering vilket gör att tiden för lek minskar och blir allt mer uppstyckad, samtidigt som de fysiska rummen för lek, såväl ute som inne blir, blir allt mindre och allt mer tillrättalagda. Eller som Lekfrämjandets ordförande Krister Svensson citerar en pojkes svar till de vuxna som diskuterar lek över hans huvud på en skolgård i England när de väl frågade honom om varför han leker:
– ”To play make me grow up slowly”.
– Av det svaret kan vi verkligen förstå hur viktig leken är, lägger Krister Svensson till.
– Det är väl därför jag blivit så gammal, säger Birgitta Knutsdotter Olofsson. Hon som precis har fyllt 90 år (dagen innan), vilket Krister återkommer till när han talar om att vuxna måste sluta med att hela tiden nyttiggöra leken:
– Vi måste verka för att leken får en plats i vårt samhälle av egen kraft. Så alla barn kan bli 90 år.
Eller som Birgitta Knutsdotter Olofsson själv sa när Modern Barndom intervjuade henne för drygt ett år sedan:
Loris Malaguzzi sa ju att ett barn har hundra språk men berövas nittionio. Men då säger jag att leken är det allra viktigaste. Leken är själva grundspråket, grunden för alla dessa ’språk’.
Modern Barndom nr 4/18, ett temanummer om lek
När så Birgitta Knutsdotter Olofsson slutligen, efter alla tal, pristavla och lekmedalj, får sista ordet passar hon på att förklara hur oerhört road hon själv har varit av sin forskning:
– Den har varit passionerande!
Text och bild: Maria Herngren