Visa: Exkl moms | Inkl moms

EXKL | INKL MOMS

Historieberättarnas tacktal vid utdelningen av 100-språkspriset

2018-12-03

"Det är med stor ödmjukhet jag tar emot detta pris. Jag tackar Reggio Emilia Institutet och Loris Malaguzzis insamlingsstiftelse för förtroendet". Här kan alla som inte var med när Historieberättarna tog emot 100-språkspriset under Reggio Emilia Institutets Hållbar Framtid-konferens i Örebro tidigare i höst ta del av Anusha Caroline Anderssons tal.

Det är med stor ödmjukhet jag tar emot detta pris. Jag tackar Reggio Emlia Institutet och Loris Malaguzzis insamlingsstiftelse för förtroendet. 

Historieberättarna är en ideell förening som utgår ifrån barn och ungas egna intressen, behov och villkor, och arbetar brett med kulturuttryck. I en workshop kanske en person vill animera, en fota och skriva.

De individuella intressena ska vara möjliga i en workshop av Historieberättarna. Vi utgår ifrån individen, och i personens egen takt kan vi vara del av att öka möjligheterna för den egna kreativiteten men även öka förståelse för kulturens uttryck och intryck.

Vi som arbetar är professionella kulturarbetare. Berättandet är utgångspunkten. Främst arbetar vi med film och animation, men då deltagarnas egna intressen och nyfikenhet styr och för att kunna tillgodose det, har vi en bred kunskap hos de som arbetar hos oss. Regissörer, konstnärer, musiker, teaterregissör, språklärare, socionom, fotografer och en kock till exempel.

Jag grundade föreningen 2015 och sen dess har vi främst haft nyanlända barn och unga som deltagare. Det är viktigt att säga att vi i Historieberättarna är högst medvetna om att anledningen till att vi har fått kulturstöd för att arbeta med just barn och unga nyanlända är det faktum att det är människor som flytt sina hem och är på flykt undan krig. Så det finns en dubbelhet i att den här formen av projekt ens behöver finnas.

Alla projekt vi arbetat med är något vi gjort tillsammans med våra unga deltagare och många gånger har det varit idéer som kommit direkt från dem själva, och de har själva varit drivande i arbetet och också kunnat anställas för uppdrag.

Detta är ett pris som främst ska gå till alla våra deltagare och deras berättelser. Deltagare som med sin kreativitet och sitt engagemang varit med och berättat berättelser som legat till grund för radiodrama om barn på flykt. Två utställningar av målningar har skett i Stockholm och en samlingsutställning på Kulturhuset. En konstbok och en kreativ kokbok har getts ut. Som pedagoger försöker vi vara lyhörda och inlyssnande i vårt arbete och vara öppna för de vändningar som ett projekt kan ta när deltagare själva får vara del i att påverka.

Tyvärr kunde ingen av de som jobbat mest med oss komma idag. De går i skolan eller jobbar, eller så befinner de sig just nu i en situation där de har blivit papperslösa och därmed lever gömda.

Det handlar dels om att stärkas i sin egen kreativitet, dels om sysselsättning, dels om att vara del av ett nätverk. Vi arbetar för att skapa fler arbetstillfällen inom föreningen för unga.

Vi har fått följa barn och unga som kom 2015. Vi har arbetat kreativt med dem i tre år. Vi har följt deras asylprocesser och deras kamp och hopp om ett liv i trygghet. Många har fått avslag och lever idag som papperslösa. För dem är det inte ett alternativ att återvända till exempel till Afghanistan, ett land som Utrikesdepartementet tills vidare avråder svenskar att resa till. Så ser verkligheten ut och det är en verklighet som barn och unga lever i här och nu i Sverige.

Vi i Historieberättarna vill använda oss av den möjlighet detta pris ger och föra en del av den möjligheten vidare. Idag har papperslösa rätt till skola och vård. Behovet av att få uttrycka sig finns såklart också. Historieberättarna tror starkt på kulturens kraft och att kulturen kan tillgodose en del av det behovet. Det handlar om yttrandefrihet, och oavsett om en är papperslös eller inte så har en fortfarande rätt till att få uttrycka sig. Det är en grundbult i en demokrati och det ska vi värna om.

Vi kommer använda en del av prissumman till ett stipendium till en papperslös ung person som kommer få en mentor, material, tryck- eller utställningskostnader bekostade. Det finns många delar som behövs när en människa är i en utsatt situation. Kultur kanske inte alltid är den självklara delen eller den mest primära men den kan trots allt vara en del. Om vi är intresserade av vår samtid och det nu som vi befinner oss i så måste vi också våga möta alla de berättelser och röster som finns i vårt samhälle.

STORT TACK

Anusha Caroline Andersson

Mer om 100-språkspriset och om Historieberättarna