”ATELJERISTOR UTAN GRÄNSER”

Från kontextuell konst till pedagogik, utifrån ett maktanalytiskt perspektiv. Konsten har tagit Andrea Creutz från uppväxtens Jönköping till konstskolor, jobb och utställningar i Köpenhamn, New York, Berlin, Stockholm, men också till ateljeristautbildningen och till Reggio Emilia i Italien, där hennes önskan att föra ut konsten i samhället fått ytterligare näring denna vår.

– Tänk stadsateljéer på gator och torg! Föra ut den här barnsynen och den här kreativiteten till andra delar i samhället, till alla andra barn men också till vuxna. Vi skulle kunna bygga olika nätverk, som ”ateljeristor utan gränser”.

Andrea Creutz är full av idéer, inte minst tack vare åren på Konstakademin i Köpenhamn vilka blev till en rik mylla både för hennes konstnärskap och för hennes aktivism och intresse för såväl kollektiv pedagogik som för undervisning utifrån ett maktanalytiskt perspektiv. Något som på senare år gjort att hon fått upp ögonen även för Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

– Mitt intresse för pedagogik väcktes under den här tiden. Vi var en grupp studenter som reagerade på utbildningens uppdelning i professorsskolor, avsaknaden av kvinnor i lärarkollegiet – skolan fick sin första kvinnliga professor först då – och den stränga uppdelningen mellan praktik och teori. Vi startade därför Aircondition, en avdelning för skolans alla studenter, där icke-hierarkisk, genusmedveten undervisning bedrevs tillsammans med inbjudna internationella gästlärare. Under tre år drev vi den helt i studentregi, därefter lyckades vi få upplägget integrerat i skolans struktur. Att vi klarade det tror jag var på grund av vår fasta övertygelse att vi som studenter var producenter och inte konsumenter av kunskap. Den gemenskap vi upplevde i studentgruppen och insikten att det är möjligt att påverka till synes solida strukturer har varit avgörande för mig i mina fortsatta val att involvera mig i konst och aktivistiska sammanhang.

Projekten var många och utvecklande, men konstmetropolen i väst lockade och Andrea for till New York för studier på Pratt Institute och Whitney Independent Study Program. Sedan blev det Köpenhamn igen, men även Berlin, och olika researchbaserade konstprojekt, som till exempel Swop Projects, där hon samarbetade med konstnären Lise Skou om att sprida material och idéer kring informell ekonomi, bytessystem, och självorganisering.  Samtidigt undervisade Andrea på Sociologiska institutionen vid Köpenhamns universitet och på olika förberedande konstskolor i Danmark.

– Jag blev väldigt intresserad av pedagogik som del av mina konstprojekt, något som jag kunde använda i mina kurser också. Särskilt kollektiv pedagogik, Paulo Freires och Augusto Boals arbete, och jag byggde upp en helt egen kurs kring undervisning ur ett maktanalytiskt perspektiv.

Andrea Creutz fick så småningom jobb som lektor i konst i Stockholm på Konstfack, där hon blev introducerad till Hillevi Lenz Taguchis idéer om pedagogisk dokumentation, vilket fick henne att söka Reggio Emilia Institutets ateljeristautbildning.

– Det här veckoseminariet i Reggio Emilia har verkligen haft ett smart upplägg. Med en så imponerande uppgift i att låta oss undersöka en plats, zooma in den mer och mer, samtidigt som vi tillsammans får undersöka några olika platser, så att pluraliteten av intryck också kommer fram, och det kollektiva arbetet. Det här är något jag kan ta med mig till mitt arbete med vuxna också. Dessutom har det här verkligen varit en så inkluderande grupp, där alla är nyfikna på varandra, det har gjort ett starkt intryck på mig, säger Andrea Creutz.

Text och bild Maria Herngren