Synvinkeln: Estetiska läroprocesser i skolan

Världen är stor.

Världen är fin. Världen är fri.

Jag är stor. Jag är fin. Jag är fri.

Denna dikt skrev några elever när de fick beskriva känslor i ett treårigt projekt om estetiska läroprocesser med en klass från årskurs 1 till 3 på Vasaskolan i Kalmar. Projektet stöttades av Skola och Kultur i Kalmar och kom till när jag ville undersöka om och hur lärande och kunskapsutveckling i lågstadiet påverkas av att estetiska läroprocesser får ta mer plats i undervisningen. Därtill i en skola som under flera år inte nått upp till förväntad kravnivå i de nationella proven i årskurs 3. Frågan var om vi skulle kunna se en ökad måluppfyllelse efter projektet.

I läroplanen för grundskolan står det att varje elev ska kunna använda kunskaper från naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområden och konstformer. Samtidigt står där ingenstans att något skall exkluderas. Inte antingen eller alltså, utan både och, om vilket en lärare senare reflekterade så här:

”Våra vägar fram till lärandet sker på olika sätt. Jag tänker att uppgifterna inte ska vara för färdiga. Det måste finnas möjligheter för eleverna att vara med och påverka. Jag kan se att eleverna allt mer upptäcker att det inte finns en lösning till en uppgift, det finns många fler. De använder allt de lär sig i flera olika sammanhang”.

Men först diskuterade jag med lärarna som skulle ha klass om de var intresserade. Vi såg att det fanns många möjligheter i läroplanen, som bland annat:

”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. Skolan ska stimulera varje elev att bidra och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som det praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.”

Praktiken var däremot mer komplex. Hur skulle vi förändra den fysiska miljön på ett meningsfullt sätt och varför var det så viktigt? Dokumentation var en av flera möjligheter att synliggöra arbetet, men på vilka sätt? Nytt arbetssätt innebar också ny organisation. Att närma oss våra förändrade villkor och förena det praktiska med det mer vetenskapliga/kunskapsmässiga blev också en väsentlig del av vår process. En av pedagogerna skriver så här om vår början:

”På Vasaskolans skolgård stod ett träd som kallades kärleksträdet. Det trädet blev början till vårt projekt. I skolans korridorer började eleverna att bygga och konstruera olika tolkningar av kärleksträdet. Sedan rullade allt på och nyfikenhet och lust kopplades till projektets olika delar liksom ett stort tåg på väg mot nya mål och utmaningar. Skolan var vår avgångsplattform. Sedan kom eleverna till ateljén, berikande stopp på vår resa mot både kända och mer okända mål.”

En av grundtankarna i projektet var att estetiska läroprocesser kan skapa förbindelser mellan olika ämnesområden och på så sätt vidga läroprocesserna, att lärande kan ses och förstås på många olika sätt. Något som pedagogerna beskrev så här efter ett besök på Kalmar Konstmuseum:

”Att se på konst ger många olika tankar. Eleverna blir med fundersamma, undrar och fantiserar. Varför har konstnären gjort så? Hur gjorde hon/han det? Får man göra så? Det har varit viktigt i vårt projekt att framhålla vikten av att man kan tycka och tänka olika när man ser på konst men också på lärandet i ett större perspektiv”.

När det gäller estetiska läroprocesser finns det ingen självklar sanning utan många tolkningar, som vår egen om att estetiska läroprocesser syftar till ett pedagogiskt och kunskapsmässigt helhetsperspektiv där tänkande, kännande, görande och reflekterande ses som viktiga delar av lärandet. Där elevens delaktighet och yttrandefrihet respekteras och ses som viktiga inslag och erfarenheter från olika ämnen möts för att utveckla varierade sätt att erövra kunskap och lust att lära.

Återigen fokus på mångfald där ämnen står i relation till varandra, och inkluderas i varandra för att få en djupare förståelse av olika och ofta större sammanhang. Skolan blir då en mötesplats för lärande, reflektion och interaktion där man kan ge uttryck för sina åsikter, bland annat via estetiska uttryckssätt. Det har också blivit allt mer viktigt att vi kan skapa mening och sammanhang i en värld som blir allt mer abstrakt, osynlig och komplex, och att vi bidrar till att göra det osynliga mer synligt.

Under projektet har jag kommit att tänka på när jag arbetade som rektor på Oxhagsskolan, som ligger i mycket mer mångkulturellt område i Kalmar än Vasaskolan, och vi formulerade frågan: ”Varför är det så viktigt att barnen i Oxhagen lär sig svenska, matematik och engelska?”

Frågan kan tyckas märklig eftersom alla elever i den svenska grundskolan har rätt till det. Men har alla elever samma förutsättningar och möjligheter? På Oxhagsskolan formulerade vi ett övergripande mål för dessa kärnämnen utifrån läroplan och kursplaner. Sedan reviderade vi kursplanerna i alla ämnen för att kunna se en progression från årskurs 1 till 6 men också för att hitta beröringspunkter mellan ämnen och på så sätt arbeta mer med ämnesöverskridande projekt. Inte antingen eller utan både och! Alla elever har rätt till fördjupade kunskaper i varje ämne enligt styrdokumenten men det räcker inte för samhället är inte uppbyggt så.

Att många elever saknade förståelse för ordens betydelse blev också väldigt tydligt under ett projekt på Oxhagsskolan. En lärare började då laborera mer med orden, sätta in dem i sammanhang, arbeta med synonymer ... Ytterligare en strategi blev också allt mer synlig för oss, nämligen hur mycket eleverna lärde av varandra, eller som en elev uttryckte det: ”Jag gifter mig med en som kan”.

När vi startade vårt projekt på Vasaskolan var vi inte bara inriktade på de estetiska läroprocesserna utan också på att göra en tydlig summativ bedömning i de nationella proven i matematik och svenska/svenska som andra språk i årskurs 3. Vilka konsekvenser skulle vårt arbete med estetiska läroprocesser få när det gäller lärande och kunskap?

Trots att projektet upplevdes som mycket positivt kände vi en viss oro inför de nationella proven. Men resultaten visade att vår känsla stämde och mer än så. 94 procent nådde upp till kravnivån i svenska/svenska som andra språk och 95 procent i matematik. Tidigare resultat på Vasaskolan hade varit klart lägre. I ett framtidsperspektiv blir det intressant att värdera resultaten för dessa elever även vid de nationella proven i årskurs 6 och se om effekterna håller i sig.

Några slutsatser efter tre års arbete

Alla våra olika former av möten har varit viktiga – mellan eleverna, mellan elever och pedagoger, mellan pedagogerna, och med ateljén och andra sammanhang där vi tillsammans fått möta intressanta, utmanande och oväntade situationer. Möten som bjudit in till ett annat tänkande, präglat av ökad förståelse för mångfald och olikheter och att kunna se sammanhangens betydelse.

Vi har fått en insikt i att processer måste få ta tid. Vi är fortfarande alldeles för fokuserade på att lärandet sker på lektioner i skolan och i korta teman i förskolan, men också att lärandet är något som finns med hela tiden.

Vi märkte att kreativitet, konst och kultur kan ge oanat stöd till inlärningen genom att de stöttar sådana egenskaper som att våga misslyckas, att kunna se och upptäcka hur man kan göra på annat sätt, och att självförtroendet och lusten att lära ökar. Vi kunde också se att kunskap har både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv och att ökat självförtroende skapar mod att våga pröva det som inte är så känt.

Genom projektet har vi fått ta ställning till frågeställningar, göra nya prioriteringar, och mött dilemman som påverkat både våra ställningstaganden och projektets utveckling. För ingen utveckling, ingen förnyelse!

Projektet har fått oss att se värdet i att inkludera estetiska processer i både undervisning och lärande, där tänkande, reflektion, delaktighet och lust att lära är viktiga inslag. Och hur erfarenheter från olika ämnen får möjlighet att mötas och utvecklas på varierande sätt att erövra kunskap. Vi har fått lära oss att ämnen hänger ihop och är beroende av varandra för att vi skall kunna förstå världen.

Projektet har utmanat, men också stärkt oss. När det gäller elevernas lärande behöver den tradition som skolan utgår ifrån ifrågasättas mycket mer, vilket har varit en nyckelfråga för oss i projektet. Inte att exkludera utan att komplettera! Inte enfald utan mångfald! Något som till stor del vänt på våra perspektiv att se på lärande och kunskap.

Slutligen några citat från ett par av många forskare som studerat vilken betydelse estetiska läroprocesser har i skolan, som Anne Bamford som i sin Unesco-rapport ”The WOW Factor” jämför utbildningssystemen i 170 länder:

”I de skolor som satsar på utbildning i konstnärliga ämnen och integrerat tänkande kring estetiska läroprocesser når eleverna bättre resultat i alla ämnen. Trivseln ökar och elever och föräldrar blir mer motiverade kring skola och skolarbete. Resultaten är entydiga.”

En som länge har funderat över etikens betydelse för lärandet är litteraturprofessor Jan Thavenius:

”Till skillnad från skolböckernas fakta släpper konsten fram det osäkra, motsägelsefulla och mångtydiga. Konsten har en plats för känslor och stämningar, det personliga och subjektiva, den frågar hellre än ger bestämda svar. Kunskap är liksom konst ett formspråk – den är formad av verklighet.”

Vidare till deltagarna i projektet för några slutkommentarer. Först pedagogerna:

”Våra erfarenheter från projektet är att lärandet, pedagogiken växer av en process där arbetet baserar sig på att lyssna in, inspirera, vara flexibel, tillåtande, dynamisk, kreativ och samverkande. Alla dessa ingredienser tillsammans kan ge väldigt goda förutsättningar för estetiska läroprocesser.”

Sedan eleverna:

”Nästan allt kan bli konst om man ser det på rätt sätt eller om man utvecklar saken, även något fult kan bli konst.”

”Konst kan vara mer än vad man tror.”

Text: Peter Åkesson,

sedan 1980 verksam som föreståndare, enhetschef och rektor 

Bild: Maria Herngren