Läsvärt om berättande

Opsis Barnkultur (tidigare Opsis Kalopsis) har sedan 1986 varit en omistlig röst för alla som vill veta vad som händer inom barn- och ungdomskulturen i Sverige idag, men också i resten av världen.

Denna tidning bjuder på både inspirerade artiklar och bilder om kultur men också om pedagogik. Tidningens temanummer har genom åren rört sig över vitt skilda ämnen, som musik för barn, teater världen runt, boken i förskolan, våldet i barnkulturen och ... Bilden av barnet (som Modern Barndom också skrivit om under ett par år i serien ”Bilden av barnet i konsten”, vilket vi kommer vidga till hösten).

Opsis Barnkulturs nya temanummer om berättande ger inblickar i såväl berättarkonstens historia som dansens uråldriga berättarform, och mycket däremellan, som reportage från vår svenska sagobygd Kronoberg, där man årligen arrangeras en stor internationell berättarfestival och där det finns ett sagomuseum.

När jag läser scenberättaren Mats Rehnmans artikel ”I begynnelsen var berättelsen” blir åtminstone jag klar över att vi människor verkligen har ett sjätte sinne och vilket det är, vid hans ord om hur ”berättandet blivit en del av våra kroppar och vårt medvetande” och att ”Vi tolkar världen genom dels våra sinnen och dels de berättelser vi hört. Språk och berättande blev till en del av den mänskliga organismen”. När han sedan skriver om att ”Man föds som lyssnare men fostras till läsare” eftersom vi under mänsklighetens 10 000 generationer har haft skriftspråk i bara 275 generationer och allmän läskunnighet i tio då vet vi ju också – eller hur? – att vi behöver träna för att bli bra lyssnare igen, inte minst med dem som ännu kan det, barnen.

Text: Maria Herngren