Malaguzziprisade 2014

Som traditionen bjuder hedrar Loris Malaguzzis insamlingsstiftelse varje år någon eller några pedagoger som, inspirerade av Reggio Emilia, arbetar med något som stiftelsen vill uppmärksamma och hedra. Precis som tidigare år är det stiftelsens ordförande Anita Hökby som delar ut priset under Reggio Emilia Institutets Dialogdagar, denna gång i Södertälje stadshus.

Ingela Elfström får 2014 års Loris Malaguzzipris för att hon, som juryn skriver: ”med sitt respektfulla och inlyssnande förhållningssätt bidragit till att synliggöra barns förmågor och lärande i såväl förskolans som lärarutbildningens och forskningens praktikfält.”

– Ja, jag har jobbat med detta under väldigt lång tid, ända sedan jag var i Reggio Emilia första gången 1994. Då jobbade jag på en förskola i Bagarmossen och fick i uppdrag att hålla i ett Reggio-inspirerat nätverk där, berättar Ingela Elfström som sedan sökte sig vidare till förskollärarutbildningen vid Stockholms universitet som adjunkt och började forska. För drygt ett år sedan kom hennes doktorsavhandling ”Uppföljning och utvärdering för förändring – pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan”. Om vilken Ingela Elfström bland annat sa så här i en intervju i Modern Barndom (nr 2/14):

”Vi behöver få syn på vad som intresserar barn och synliggöra det. Verkligheten är så rik. Vi måste förstås alltid göra ett urval, men med pedagogisk dokumentation kan vi ändå härbärgera komplexiteten och få syn på saker som vi annars inte skulle få syn på. Det behövs för att vi ska kunna fullgöra förskolans dubbla uppdrag att både föra vidare samhällets kunskap och samtidigt vara öppna för barns egna frågor.”

– Jag skulle gärna vilja titta mer på pedagogisk dokumentation, naturvetenskap och barns livsfrågor, och hållbarhetsfrågan. Den fysiska världen är väldigt intressant för barn. De pratar mycket om hur livet fortsätter på olika sätt. Och det är viktigt att barn får möjlighet att våga tro på en framtid, säger Ingela Elfström, samtidigt som hon konstaterar att det saknas forskning kring barns egna frågor om hållbarhet, att den forskning som gjorts mest bara handlat om sådant som kompostering och sopor, men att det är svårt att få forskningsmedel.

– Åh, så här måste det kännas att få Nobelpriset, utbrister Gun Eriksson när hon berättar om hur det kändes när hon och Eva Byhlin fick veta att de skulle prisas.

– Under alla år har vi jobbat tillsammans. Redan 1992 när vi kom in i det här Reggio-inspirerade sammanhanget, fortsätter Gun, som ackompanjeras av Eva vid sin sida. Från att ha startat en förskola tillsammans 1991 håller de nu på att som förskolechefer, tillsammans med sin kollega Viola Grönqvist, bygga upp Hedemoras förskoleverksamhet i den nya organisationen som alla kommunens förskolor är med i.

– Det har hänt mycket här i Hedemora. Nu har vi tre pedagogistor sedan i höstas vilka arbetar 25 procent på varje förskola och vi har också en ateljerista. Det här ska vi utveckla ännu mer, precis som vårt arbete med pedagogiska dokumentationer och kvalitetsutveckling, berättar de.

Om juryns motivering till att just de får 2014 års Malaguzzipris – ”för det långvariga, och tålmodiga engagemang som de visat, i att tillsammans med kollegor, pedagoger och politiker bidra till att ge Hedemora en framtidstro, genom att utgå från positivt utforskande arbete med stadens yngsta medborgare och deras familjer.” – säger de:

– Ja, det stämmer väldigt bra på in på oss, att vi har både förvaltningen och politikerna med oss.

Text Maria Herngren

Bild Mats Petersson