The panel: What has Modern Childhood meant to you? 

– De allra första numren av Modern Barndom kom början av min tid som förskollärare. Jag har fortfarande kvar nummer 1, 2 och 3 hemma, närmast sönderlästa. Jag använde dem mycket i början av min tid som Reggio Emilia-inspirerad förskollärare, exempelvis för att förstå vad pedagogisk dokumentation kan vara och vilken betydelse pedagogiska lärmiljöer kan ha. Inspiration från dem förändrade vårt arbete. Att exempelvis Vea Vecchi fanns med, bara det… 

Det har varit bra att tidningen alltid haft olika fokus. Vissa nummer har berört mer än andra, men det har alltid funnits innehåll som behövts eller utmanat. Jag tycker om att jag kan fördjupa mig genom tidningen och att det inte bara varit korta texter. Vissa av artiklarna har använts i arbetslagets aktuella arbete, andra har jag läst mer för mitt eget tänkande.  

I en artikel från 2017 läste jag om Fondaziones arbete på Sicilien, där dåvarande redaktör Maria Herngren varit på besök. Det blev inspirationen till Nynäshamns kommuns utbyte via Erasmus+ med Palermo, som vi precis har genomfört och som jag är oerhört tacksam för. Det har givit oss mycket kring alla barns rätt till utbildning och som möjlighet till en annan framtid.  

Tack Modern Barndom för nästan ett helt yrkeslivs inspiration. Du kommer att vara saknad hos mig. 

– Modern Barndom har genom åren varit den facktidning som påverkat och inspirerat mig mest, oavsett yrkesroll. Den har lyft pedagogers arbete runt om i Sverige utifrån ett Reggio Emilia-inspirerat perspektiv, vilket har gett mig och kollegor kraft att fortsätta vårt eget arbete med barnen. Artiklarna har ofta berört aktuella samhällsfrågor som är relevanta för förskolans roll och den har därför bidragit till viktiga samtal och reflektioner på de verksamheter jag verkat inom – både som pedagogista och skolledare: Hur tänker vi om det här? Hur kan vi arbeta med frågorna i vårt sammanhang? 

Tidningen har även erbjudit historiska perspektiv som stärker demokratiska värden. Den har inkluderat röster från olika yrkesroller, vilket har breddat förståelsen och gett nya infallsvinklar. Den har utmanat mitt tänkande och bidragit till att jag utvecklat nya sätt att se på pedagogiska frågor. Modern Barndom har också haft en stark omvärldsbevakning genom internationella perspektiv, forskning och litteraturtips. Som tidigare styrelseledamot var det givande att få bidra med mina egna tankar i Synpunkten. 

Jag kommer att sakna att få tidningen i brevlådan. Ett stort tack till alla redaktörer genom åren för en kraftfull och betydelsefull publikation.  

– Med stor sorg har jag mottagit beskedet att Modern Barndom ska läggas ned. En betydelsefull inspirationskälla kommer att försvinna och en viktig röst i samtalet om barns och ungas levnadsvillkor kommer tyvärr att tystna.  

Modern Barndom har betytt och betyder fortfarande mycket för mig både i mitt arbete och på ett personligt plan. Innehållet har en bredd som är något utöver det vanliga, där många olika röster har fått möjlighet att komma till tals på olika sätt. Ämnena är ständigt aktuella och jag återvänder även gärna till äldre nummer eftersom innehållet är givande att läsa igen, med nya ögon.   

Genom tidningen har jag fått möjlighet till insyn i det lilla och nära sammanhanget, men också i det större och andra delar av världen. Jag har lockats av att läsa om praktiknära exempel och få ta del av röster från pedagoger, forskare och andra personer i samhället kring konstant aktuella frågor. Jag tycker om att det har funnits en bredd bland rösterna som fått ta plats. Det har väckt tankar, gett inspiration, väckt nyfikenhet, bekräftat och utmanat. Det kommer att uppstå ett tomrum som vi tillsammans behöver fundera över hur vi kan fylla.  

– Jag har under flera år inspirerats av Modern Barndom i mitt yrke. Tidningen har varit ett stöd i mina tankar och gett mig fler synsätt, både i min egen roll som pedagogista och i arbetet med direkt koppling till barnen och pedagogerna.  

Innehållet, som projektarbeten från olika förskolor, har öppnat upp för än fler perspektiv i vårt eget projekterande arbetssätt. Tidningen har också stöttat mig i mina tankar om vad Reggio Emilia-inspiration i Sverige kan vara, vilket jag har kunnat föra vidare till samtal och reflektioner på mina egna förskolor. 

Vid några tillfällen har jag och kollegor blivit utmanade att dela med oss av egna dokumentationer och projekt i Modern Barndom. Det har varit givande och manat till att sätta ord på vår egen utbildning så att andra förstår den. Dessutom har det synliggjort vår egen verksamhet och våra göranden.   

– Det finns vissa insikter som stannar kvar och fortsätter påverka hur jag som pedagogisk ledare tänker, leder och utvecklas i vardagen. För mig har Modern Barndom varit en sådan källa till inspiration, nyfikenhet och eftertanke. Genom texterna har jag fått ta del av nya idéer, men också funnit bekräftelse på det jag redan tror på i mitt pedagogiska ledarskap – barns delaktighet, reflektion och det gemensamma lärandet som sker i mötet mellan människor. 

Modern Barndom har hjälpt mig att omvärldsbevaka den spännande och ibland komplexa kontext som förskolan befinner sig i. Genom att belysa aktuella forskningsrön, samhällsförändringar och pedagogiska frågor har tidskriften gett mig ett bredare perspektiv på vårt uppdrag och stärkt mig i min roll. Den påminner mig om vikten av att hålla fast vid förskolans demokratiska uppdrag och att skapa sammanhang där både barn och pedagoger är i ständig lärande process – tillsammans. 

Tack till alla som bidragit till att skapa en tidskrift som inte handlar om att lära rätt, utan om att vilja lära mer. Det är just den nyfikenheten som gör vårt uppdrag i förskolan så levande.  

– Jag talar för flera av mina kollegor, med stöd av bland annat vår biträdande rektor Annika Svensson, när jag skriver att Modern Barndom under många år har varit en källa till inspiration, kunskap och hopp för oss i Bagarmossen. Genom tidningen har vi fått möjlighet att ta del av andras arbete med Reggio Emilias pedagogiska filosofi och påmints om förskolans kraft att förändra. I en tid då samtalet om förskolan ofta handlar om brister har Modern Barndom visat att det finns ljus och hopp genom exempel som lyfter barnens röster och värnar om demokratin i vårt samhälle.  

Vi är stolta över att ha fått bidra några gånger och dela med oss av vårt arbete. Vi hoppas att vi också har kunnat inspirera andra. Vi gör aldrig vårt arbete ensamma utan med stöd och bidrag av kollegor, ledning, familjer och viktigaste av: alla barnen som lyfter och stärker oss. 

Vi kommer att sakna Modern Barndom som forum, men vi bär med oss arvet: att fortsätta värna om förskolans kraft, barns rättigheter och professionens stolthet. Tack för att ni har berikat oss, gett oss mod och visat att hoppet i förskolan lever. 

– Det har alltid varit inspirerande att läsa Modern Barndom. Det har varit bra teman som ofta passat in i de diskussioner och projekt som varit aktuella på vår förskola. Genom tidningen har vi fått möta olika sätt att tänka om saker. 

För oss var det även betydelsefullt att få dela med oss av vårt projekt ”Varför finns konst?” (nr 3/25 reds.anm.). Eftersom projektet utvecklades till ett protesttema, där vi jobbade med olika sätt att göra sina röster hörda på, kändes det fint att låta barnen få ta plats i en riktig tidskrift. Det är värdefullt att barnen får känna att det de gör får ta plats i samhället och inte bara stannar på förskolan. Det blir något annat när det kommer en riktig journalist och intresserar sig för vad de har att säga än att jag som förskollärare berättar för barnen att det går att vara med i tidningar.  

För oss pedagoger kändes det roligt att få dela med oss av vår process och det vi gjort med barnen. Det var också givande att få vår process beskriven från någon utanför förskolan. Att få svara på andra frågor än våra egna gjorde att vi fick syn på saker vi annars inte hade fått. Vi har tidningen på förskolan så att barnen kan läsa den, och flera av dem har uttryckt att det var roligt att vara med. 

– Den har betytt mycket för mig både i yrket och privat. Den har bidragit till inspiration genom artiklarna, det poetiska språket och djupet de skrivit fram, och den estetiskt tilltalande formen. Genom att låta det hundraspråkliga och estetiska genomsyra har den hållit sitt spår i linje med Reggio Emilia-inspirationen.

Jag har uppskattat hur tidningen lyfter barnens röster som de absolut viktigaste och låtit dem ta plats, även i samhälls- och demokratifrågor. Hur den har följt samhällsdebatten utifrån barnets perspektiv – som om pojkarna och våldet i nummer 2/25 – utan att bagatellisera något. Jag tycker att det gör Modern Barndom unik.

För mig har den även bidragit till en vetenskaplig grund, kopplat till estetik, estetiska uttrycksformer och demokratifrågor, genom hur den gett boktips och lyft forskning. Det har jag använt mig av mycket, och kunnat söka mig vidare för ytterligare fördjupning. Att själv ha fått vara med och berättade om vår områdesateljé, att få lov att sätta ord på viktiga ställningstaganden och insatser, känns som ett erkännande.

Modern Barndom har synliggjort och viktiggjort det som inte alltid är mätbart, och dessutom vågat skava lite. Det har varit en modig tidning och det är jättetråkigt att den inte ska ges ut mer.